Aftonbladet – 4 oktober 1843, sida 2

Article Image
lidande och timid i sitt föredrag; blott litet mera eld och accent, och M:ll Fundin skulle vida mer kunna förtjusa publiken. Ir Dannström föredrog en utmärkt täck romans af Schubert och derefter en sorts humoristisk visa, som dock var ganska klen, af Lortzing. En ottette af Felix Mendelsohn började båda afdelningarne; den har, såsom många af denna mästarens stycken, rikedom. och objektivitet. SVENSKA VETENSKAPS-AÅKADEMIENS SAMMANKOMST den 413 September 1843. Af de ärenden, som vid detta Kongl. Vetenskapsakademiens sammanträde förekommo, anföras här följinde: ! Hr Bohman, hvilken blifvit tilldelad Akademiens reseunderstöd för innevarande år, och till företagande af Entomologiska forskningar och insamlingar afrest till Jockmocks och Quickjocks Lappmarker, redogjorde nu i korthet för de trakter, han under sommaren besökt och för de verkställda insamlingarne, Resan anträddes härifrån den 24 Maj på ångbåt till Umeå, hvarifrån landvägen togs igenom Westeroch Norrbotten till Luleå. Som vegetationen oaktadt den kalla våren här syntes mer utvecklad än man kunnat förmoda, fortsattes färden utan uppehåll till sistnämnde ställe, hvarifrån, sedan Hr B. försett sig med nödig utrustning, resan fortsattes i båt på Luleå elf. De ställen, som under uppresan syntes förtjena närmare uppmärksamhet, undersöktes. Stränderna äro 8—10 mil uppefter Luleå elf låga, släta, sandiga, beväxta med blandad löfoch barrskog, samt temligen tätt bebygda. Då man nalkas Lappmarksgränsen blifva de högre, bergen tränga sig närmare dem och gles barrskog blir öfverallt rådande, samt afståndet emellan nybyggena längre. Vid ankomsten till Jockmock några dagar före Midsommar syntes växterna hafva hunnit den utveckling, att Hr Boheman ansåg sig böra skynda till Quickjock, hvilken ort var bestämd för hans undersökningar, och anlände dit den 27 Juni. Detta ställes förtjusande läge gör det förtjent af benämningen Lapplands Paradis. Sedan man passerat det 3 mils långa Saggat-träsk, på alla sidor omgifvet af höga, här och der på topparne snöbetäckta fjell, som vid sluttningarne äro beväxta med gles och småväxt barrskog, framställer sig en den vackraste tafla. Prestgården och den lilla träkyrkan tillika med tvenne nybyggen ligga på cn sakta sluttning af fjellet Snerak. Floderna Kamaoch Tarrajock förena sig här, den förra störtande sig !, mil utför större och mindre branter, den sednare framflytande med lugnare vatten. Utanför prestgården hafva bildat sig en mängd större och mindre öar, i form af koncentriska cirklar, innehållande smärre sjöar och kanaler, samt öfverallt beväxta med löfskog och videbuskar. Från höjden af de kringliggande fjellen är anblicken af det bela isynnerhet utmärkt vacker, och dei elfven liggande öarne sc derifrån ut, som trädgårdsanläggningar. Från Quickjock hade Hr Boheman ämnat begifva sig till sjön Wirijaur, samt derifrån öfver fjellryggen till Norge, men då insekterna vid ankomsten till Quickjock redan voro framme i mängd och genom denna färd skulle förloras 14 dagar af den bästa insamlingstiden, beslöt Hr Boheman att stanna qvar för att undersöka de närmast liggande fjelltrakterna och detta så mycket hellre, som de Entomolager, hyilka förut besökt Lappmarken, hufvudsakligen uppebållit sig i de lägre eller subalpinska delarne; han hade också icke haft skäl ångra detta beslut, ty under nära 7 veckors vistande i Quickjock, gynnad af upphållsväder och varma dagar, förmodade han sig hafva erhållit större delen af de insektarter, som tillhöra Lapplands alp-Fauna. Flera excursioner gjordes till de närmast liggande fjellen Snerak, Walli och Njammats samt till det 2 mil från Quickjock belägna nybygget Njunnats. Yppigare vegetation, än den som här förekom i fjellbäcksdalarne, hade Hr Boheman aldrig sett inom Skandinavien. Aconitum och Sonchus alpinus, ofta af öfver 3 alnars höjd, fyllde dalarne till sådan täthet, att man med svårighet kunde tränga sig derigenom. För att ej upptaga allt för mycken tid med närmare redogörelse för insamlingarne, omnämnde hr Boheman blott, att en mängd nya arter, synnerligen af Diptera, äfvensom några nya Genera erhållits och att hela insamlingen, utgörande nära 41,000 individer, blifvit till riksmuseum aflemnad. Under resan har äfven uppmärksamheten blifvit fästad vid våra landoch söttvattens-snäckor. Ehuru fjelltrakterna äro ytterst fattiga på hithörande arter, hade br Boheman likväl, rörande deras utbredning, gjort flera observationer och äfven lyckats erhålla en för Skandinavien ny art. y Ir ÅA. Relzius förevisade Cranium af en Australier, hvilket af kofferdi-kaptenen IVörngren blifvit hemfördt från Port Adelaide i Syd-Australien med skeppet John Bull. Till formen närmar sig detta Cranium det af Negern. Hjernskålen är, liksom hos denne, smal och långt oval, med långt bakhufvud, käkarne mycket framstående; tinningarna äro dock ännu flatare och nackens botten lägre belägen. I alla riktningar är Australierns hufvudskål af mindre dimensioner. I den uppställniog hr Retzius gjort af folkslagen efter craniets form, höra Australierne till Gentes dolicocephalx prognathee; då deremot Malajer och Papuer höra till Gentes brachycephale prognathiae. Hr A. Relzius, anmälde äfven att han ar hr super kargören Laurin, som nyligen hemkommit med skeppet Svea från Söderhafvet, emoltagit en samling Nyholländska Ormbunkar från d:r Robertson i Sydney för att öfverlemnas till kongl. akademien, med anledning hvaraf Hr Wahlberg förevisade åtskilliga märkvärdigare rön, såsom af Banksier Zamia specialis m.fl. , hvilka ifvenledes af br Laurin blifvit till Trädgärdsföreninsen hemförda och hvilka tijl grobarhetens bibehållanle blifvit inne lutna i slammad lera, hvarigenom de erhållit lagom fuktighet och till större delen befunnos riska. En del i jord förvarade frön af Zamia hade inder resan grott och uppvusitEtt sådant lefvande xemplar förevisades. Hr Sundevall frörmälde att han i den jord, hvaruti fyanberörde frösorter under transporten blifvit förarade, funnit både lary och puppa af en med arten Hololontha Pärslägtad insekt, hyarigenom hela dess örvandling kunde undersökas. frr kapiten Wörngren och superkargören Laurin oro Därvarande, och sedan Hr Pröses tolkat akadetapleärmnalsa 1 Pp o

4 oktober 1843, sida 2

Thumbnail