Aftonbladet – 4 oktober 1843, sida 1

; i theborg, Kongs I uimstad, Laholm, Ergegborg. ommer till Götheborg Lördagar, till Hol Tjedagear, samt till Stockholm Thorsdagar. KORBESPONDENSARTIKLAR. STÄLLNINGEN I FRANKRIKE. Nedanstående bref från London öfver den Fransyska politiken är affattadt irån en icke gynnande synpunkt för Konung Ludvig Filip och regerinsen, men är så ovanligt intressant i vårt tycke, och innehåller dessutom många så träffande reflexioner, att det säkert skall läsas med nöje: Det är ett underligt land, detta Frankrike. När man ser hur folket här krälar och trälar, skulle man tro, att ingen enda, hvarken tanke eiler; känsla, kunde bo i dessa industrialismens barn (ty industrien urartade redan under restaurationsepoken, till en grad, som kanske ännu icke är den högsta). Detta veta de makthafvande och bygga derpå hela sitt politiska hus; men bottnen är sand och virket är kort, ty lyckligtvis ligger ett något på djupet af franska nationalkarakteren, som väl kan slumra, men aldrig dö. Jag vill icke söga att icke slummern varat länge nog, ty betänkligare bar väl aldrig en regering — och denna är nu i Frankrike alt, och kamrarne dess ömkliga hejdukar — hushållat med borgerliga lagar och politiska rättigheter. Immoralitet i det smutsigaste af alla, i penningeväg, är här rådande, och fastän naturligtvis de flesta menniskor icke kunna vara oredliga, emedan verlden då icke skulle egza bestånd, så finnes ingen klass, der icke oloflig industri bedrifves, ingen enda klass undantagen. Administrationens inre historia är märkvärdig! Mutor och rent af stölder förefalla, såsom man sett af rättegångar i tidningarne. Å en annan sida omtalas underslefven vid valen från maktens sida såsom blotta facta, ty vanan dervid har försvagat det moraliska intrycket. Ofver-l hufvud är regeringens stora och snart sagdt enda verksamhet den, att. operera med pengar, för att få pengar, för att göra af med pengar. En oerhördt uppdrifven budget innebär de orimligaste utgifter, såsom t. ex. 6 millioner årligen för den befängda besittningen af Marquesas-öarne, som, med sin belägenhet midt i stora Söderbafvet, aldrig kunna gagna hvarken såsom handelseiler militärstation, och som en dylik för hvalfiskfångstskeppen behöfdes icke en så kostsam stat. En annan hedrande utgift voro 400,000 francs kontant (utom 2 sysslor till kontrahenten och hans systerson) till en Hr Thelidor, som utgjort kautionen för en ny tidning, VEtat, hvilken började utkomma i Juni. Den var decideradt liberal och redigerad med mycken talang, och dömdes derföre att strypas, hvilket, med tillbjelp af ofvannämnde fördelar, sålunda tillgick, att Hr T. deraf lät förmå sig att uppsäga sitt bolagskontrakt och sålunda återtaga sin kautionerade summa, hvarigenom tidningen måste upphöra. Den 534 Juli har den likväl börjat ånyo. Lamartine lär varit I med i redaktionen, och han är den som nu gör alla de maktegande, i Tuilerierna och utom desamma, sömnlösa nätter: också är förbittringen mot honom gränslös. Icke nog med att ban icke stod att besegra af Fredens Napoleon,, ehuru honom erbjöds en minister; han har öppet öf 1 vergått till liberalismen, hvilket är ett dubbelt vådligt exempel, då han eger en omätlig popularitet. (Många anse honom dock för en politisk nolla, men som figurerar bra ihop med andra siffror, som betyda något; och andra personer finnas, som tilltro sig att kunna säga, det han väl författar förträffliga poemer, men sjelf är kallast af alla för dem.) Hans vandring genom landet har, efter talet i Macon, i högsta grad oroat de maktegande. Dagligen tilltager missnöjet med dem och yttrar sig, i trots af den sympati systemet ingifver industrialismen, utan allt förbebåll äfven hos de industriella i Paris, som — Vore icke deras omotiverade farhåga för excesser, dem de i värsta fall ej hafva svårt, såsom 60,000 beväpnade, att afvärja — sjelfva ej vore långt ifrån att göra rent hus: ty smutsigare har det aldrig varit. Hela systemet tycks gå ut på att rycka makten åt sig inomlands, utan att ens veta, hvartill de skola använda den, om icke hvad de kalla repression; och deri gå de långt, med stöd af en armå på krigsfot. Att den på denna bibehålles, sker för att kufva nationen, som i massa hatar — icke aktar — styrelsen; och att dessa tänkesätt delas af medelklassen, bevises deraf, att i en mängd städer, och nästan i alla de största, nationalgardet är upplöst och icke å nyo organiseradt, ehuru lagen är formell, som dertill. stadgar en Oviss tid. — Regeringen visar sig deremot eftergifvande för alla stora utrikes makter och för ena hvar, som ådagalägger energi. Endast mot de svaga, såsom Schweitz och några nya amerikanska stater, bar den spelt öfversittare. Hvad som nu i Spanien föregår, deri bar den äfven sin hand, allt för dynastiska intressens skull; t. ex, vill den hafva drottning Christina tillbaka dit, 4:o för att medelst henne dämpa den liberala tendensen i Spanien, och 2:o för alt få hertigen af Aumale Igift med unga drottningen, ehuru troligen — om I det än blir möjligt — de andra makterna sätta sig deremot, och tala de allvarsamt, vågar man i TTuilerierna icke sätta sig upp emot dem. Imedltertid har tuileripolitikens fiendtlighet mot Espartero tvungit denne att söka Englands stöd, hvaremot han måste förbinda sig, att bevilja Englands . manufakturvaror förmåner, hvilka vållat resnini 1 CR MA 4: 28 AR I Catalana AR pe