Aftonbladet – 3 oktober 1843, sida 3

TLANDSORTS-NYHETIR. Anundsjö den 48 September. (Korr. artikel; Ransakningen om mördaren Sven Svensson varade ij 3 långa dar. Resultatet blef, att den uppsköts till framdeles utsättande urtima ting, hvartill läkarebetyg skulle infordras för utrönande af Svenssons sinnesförfattning vid brottets begående, hvilken domstolens åt: gärd jag anser onödig, enär den tilltalade mördaren slutligen erkände, att han redan förliden vinter ämnat mörda barnen, och att han äfven samma vecka, eller Torsdags natten mot Fredagen, tänktfutföra gerningen, hvarifrån han dock förhindrades till Fredags natten mot Lördagen. Vidare erkände han sig vara vid fulla sinnen vid dess begående, eller som uttrycket föll: nog alltid visste jag hvad jag gjorde, men jag var så förhärdad, att det bekom mig ingenting, då jag tänkte på att låta dej båda äldsta, mest försigkomne sönerna lefva och dela egendomen, och ännu känner jag en obetydlig ånger o. s. v. Huru kunna då tidningarne säga att han varit sinnessvag? Ett bfott af dylik beskaffenhet har i Björna socken blifvit begånget. Mördaren benådades såsom sinnessvag, och är för närvarande på hospitalet, men vandrar fritt och obehindradt på stadens gator. Det vore ju förfärligt om flera dylika brott skulle få passera, utan att mördaren dömes till ett välförtjent straff, hvilket är så högst nödigt, för att varna andra elaksinnade från begående af slika brott, (Hernösands Posten.) Linköping d. 30 September. Under Kisa marknad, d. 25 dennes, skedde kl. emellan 7 och 8 på aftonen en djerf inbrottsstöld i hr guldsmeden Barkanders stånd, hvarvid en mängd silfverpjeser bortstulos. (0. C.) Ystad den 23 September. ,En längre tid har man nu Varit fredad här i staden frän att blifva öfverfallen af gesäller och lärpojkar; imedlertid lärer nu den tiden vara i annalkande då slagsmål höra till ordningen för dagen, eller rättare sagdt för aftonen. — Ett ganska vackert exempel härpå är, att 2:ne personer i Söndags afton o kring kl V, 44 blefvo nära vid kyrkan örlverfallne (och isynnerhet den ene ar dem ganska illa tilltygad medelst stenkastning och knifstycg) af en flock gesäller, utan att hafva tilltalat dessa fredförstörare. (Sk. M.)