sig icke eftergifva någon i välvilja för omvårdnaden om de fattiga och ej ville undandraga sig att bidraga till ett sådant ändamål. Han ansåg nemligen dels, att det vore statens, icke stadens skyldighet att sörja för ett sådant behof i hufvudstaden, dels anmärkte han, att kalkylen upptagit penningebeloppet otillräckligt, enär ingenting vore beräknadt för en nödig bevakning. (Emot detta sednare anmärkte någon sedan, att militärhevakning icke borde anses erforderlig.) Professor Cederschöld delade äfven samma tanka, förmenande i öfrigt att man mera borde vara betänkt på att täppa det onda af nöden och förvillelsen i dess ursprung, i de fattigas kojor, hvaraf han gjorde en bjert och sorglig målning. Hr Dalman yttrade sig temligen strängt emot kommitteens förslag, på den grund, att han ansåg de frivilliga arbetsinrättningarna böra föregå de tvungna, och trodde att en sam verkan i detta afseende borde kunna genom Hr Öfverståthållaren och Pastor Primarius bemedlas mellan de enskilde subskribenterne och församlingarnes deputerade, men trodde imedlertid en serskild lokal och en strängare uppsigt för kringstrykande tiggare, som vägrade att arbeta, vara rättsenlig och behöflig. Hr L. Bjerla erinrade, att den nyligen utkomna Kol författningen, som påbjuder frivilliga arbetshus, äfven innehåller att sysslolöse och lättjefulla personer der må med tvång hållas till en lämplig sysselsättning, och ansåg derföre att Herrar kommitterade, när de det oaktadt ville föreslå ett serskildt tvångs-arbetshus, hade haft skäl att i sitt betänkande något närmare motivera sin åsigt, hvarföre de redan påbjudna arbetsbusen, med den grad af tvångsarbete, som dermed är förenad, icke skulle förslå för bebofvet, äfvensom herrar kommitterade bordt redogöra för de skäl, på grund hvaraf kommitterade förmena, att det nu föreslagna arbetsbuset, för hvilket fonden ännu behöfde insamlas genom subskription, skulle kunna komma i ordning förr, än de redan påbjudna, för-hvilka fond måste finnas genom beskattning; han afstyrkte derföre någon petition till Konungen, innan man på sådant sätt närmare utredt saken. Han sökte dessutom visa, att de nu föreslagna stadgarna åsyftade på visst sätt en återgång ifrån den gällande 1855 års författning till den strängare af år 4804, om arbetsinrättningar i Carlskrona och Sveaborg, hvilken måst upphäfvas såsom oanvändbar, emedan inrättningarna genast blefvo öfverfyllda, liksom förhållandet varit med den i Wadstena, korrektionsinrättningen i hufvudstaden m. m. oaktadt de bästa afsigter för arbetsbjonens förhättring legat till grund för dem alla. Hr magister Lundbergsson uttryckte sin fägnad och tacksamhet öfver den omvårdnad, Kongl. Maj:t visat för de fattiga, genom beslutet om de frivilliga arbetshusens inrättande, och yttrade några varma ord derom, att den christliga kärleken bör ligga till grund för alla sådana inrättningar. Presidenten von Hartmansdorff ingick först i en undersökning derom, i hvad mån Kongl. Maj:t kunde finna sig föranlåten göra afseende på de enskilda önskningar, som genom denna samling uttrycktes, och huruvida, i händelse enskilde kommo med bidrag i den ena Landen, men en fordran af vissa vilkors antagande för inrättningen i den andra, och de sednare skiljde sig något från de i allmänhet och för statens arbetsinrättningar gällande., Kongl. Maj:t kunde finna sig föranlåten att uppoffra en grundsats för ett penningebidrag; men ansåg i alla fall, att ett tvångsarbetsbus lika väl som frivilliga sådana blefve af behofvet påkalladt, och att det skulle uppkomma af sig sjelf, antingen man nu fattade beslut derom eller icke. För öfrigt ö!verenskommo de närvarande, efter hans proposition, på sätt förut är nämndt, att skrida till granskning af sjelfva förslaget, utan att dervid fatta beslut; men härefter afbröts sammankomsten för den gången, då Hr öfverståthållaren yt: trade, att han ansåg det redan vara nog sent att börja med denna granskning. Någon öfverenskommelse om dagen för nästa sammankomst träffades också icke; men vi hoppas, då tiden lider och Hr öfverståtbållaren sjelf började med att fästa uppmärksamhet på sakens vigt, att del ej måtte dröja länge med ärendets fortsättning, som synes kunna ske redan nästa Onsdag, om annons derom kan införas i morgondagens blad. — Den tillämpade konserten af vår parisiske landsman, om vi så få uttrycka oss, pisnisten herr Hall (Hallencreutz), kommer att utföras på riddarhuset i morgon Tisdag... Programmet dertm se LAN Tas AK dan Ae nga mAdea