Aftonbladet – 27 september 1843, sida 3

SO:dalClINA: — EEE — Uti Danmark föregår, som bekant är, fö! närvarande en liflig meningstrid derom, huruvid: hertigdömena Schleswig och Holstein skola skiljas från det egentliga Danmark och en större cl: ler mindre del deraf införlifvas med tyska förbundet eller icke, och ett starkt parti inom hertigdömena sjelfva är för det förra. I anledning häraf innehåller Corsarcgs sista nummer följande humoristiska stycke under titel: Schleswig Holsteinarnes Fader vår: Vår hertig, Du som är i Schleswig Holstein, helgadt varde äitt namn; tillkomme oss det tyska förbundet; ske din vilje såsom i Schleswig så ock i Holstein; Våra daglisa tyska klumpar gif oss i dag; förlåt oss våra skulder såsom vi icke förlåte dem oss Idige äro; och inled oss icke i Danmark, men fräls oss från filialbanken, ty hertigdömena äro våra, och makten och äran i all evighet! Uti samma M af Corsaren läses följande: Fedrelandet blef i Fredags lagdt under besltag, emedan det berättat att Hans Maj:t icke blifvit völ emottagen i Rendsborg. — Man hade förr bordi tillstoppa munnen på Rendsborgarne än på Fadrelandet. — NYA UNDER INGÅR OM FARTYGS FORM. I en sammankomst af British Association vid medlet af förra månaden föredrogos åtskilliga märkliga resultater af de genom sällskapets försorg anställda undersökningar, för att utröna den förmånligaste skapnad af farlyg, för att i förening med ctt fartygs öfriga goda egenskaper ernå minsta motståndet,. De resultater dessa undersökningar medfört anses så vigtiga, att man derom yttrat, att om sällskapet aldrig uträttat något mer, detta dock vore tillräckligt att ersätta de uppoffringar sällskapet gjort. Beskrifningen på dessa resultater skulle icke väl kunna fattas utan bifogad teckning, och vi åtnöja oss derföre tills vidare med att meddela blott så mycket, att man deraf kan se hur sällskapet gått tillväga och hvad frukten deraf i allmänhet blifvit. En af sällskapet utsedd expedition anställde rön med en mängd små och stora båtar och fartyg, för att utröna det motstånd de, vid en viss hastighet, ledo af vattnet. En del af dessa försök hade blifvit anställda i en enkom för dem utgräfven bassin eller kanal, der båtarne medelst ett tåg, som gick öfver en skifva, drogos af vigter. Andra försök å floden Clyde ställdes med 4 båtar tillika, hvilka medelst en egen tillställning, framfördes i bredd af en ångbåt och voro placerade på ett sådant afstånd bakom och på sidan om ångbåten, att de icke ledo någon inverkan af de genom ångbåtens bog och skoflar uppväckta vågor. De fyra båtarne hade samma längd, samma bredd, samma djuplek och skilde sig endast deruti. att största bredden var olika placerad, nemligen vid, akter eller förom midten af bätens längd. Försöken anställdes med olika hastigheter ända till 7 å 8 eng. mil per timma. Första båten hade största bredden litet akter om midten; den andra precist på midten; den tredjo hade en bred bog och afsmalnade skarpt mot aktern; den fjorde, hvars skapnad ej är uppgifven, var bygd af en ryktbar båtbyggare, som ansåg sina modeller öfverträffa alla andra. Hastigheterna voro 3, 4, 5, 6, 7 eng. militimman, och deremot svara följande tal, som uttrycka motståndet i T, nemligen: för första båten, 40, 18, 28, 359, 32 TB; för andra båten, 12, 22, 38, 61, 96 T; för tredje båten, 42, 235, 42, 72, 129 FE; för fjerde båten, 41 ;, 21, 35, 36, 84 T. När man betraktar dessa tal, ser man, icke blot att motståndet varit absolut mindre vid första båten, utan ock att motståndets tilltagande med hastigheterna är olika hos de olika båtarno, så att man deraf kan draga den slutsats, att mot en viss hastighet svarar en viss form på båten, så vida man skall uppnå hvad man vid hvarje fartygs byggande åsyftar, minsta motståndet. Man ser ock, avt i allmänhet motståndet minskats i samma mån, som afståndet mellan fartygets förstäf och dess största bredd varit större. Genom fortsatta rön har kommittån slutligen utrönt ctt, mot en vissshastighet svarande, konstant förhållande mellan fartygets längd och bredd på alla punkter af vattenlinien. Det märkliga dervid är, att den sålunda af sällskapet utrönta skapnad å ett fartyg är nästan omvänd mot den, som hittills ansetts för den förmånligaste till befordrande af fartygets snabbhet. Sällskapets modell framställer nemligen ett fartyg, som är mycket skarpt och spetsigt i förn, men deremot mer afrundadt akterut. rå — ViGTIG UPPTÄCKT FÖR JERNVÄGAR. En fransysk tidning, Journal des chemins de fer, innehåller en kunö