Aftonbladet – 25 september 1843, sida 2

rum, der de hade löst tillsammans: bordet och de begge stolarne stodo ännu orörda på amma plats, som om eleven nyss hade-gått bot. Angående Byron som skald talade ban allt! med den största högaktning; deremot var han icke synnerligen nöjd med honom som dise:pel. Det var en tåte brålanter, sade han flera ån: cr, som tyckte mer om att göra lustfärder öfver til! Lido, hvarest han höll fyra hästar för sitt nöje. än att sitta här hos en gammal man och lisa Nygrekiska.n Till den följande dagen hade jag hestömt min afresa från Venedig och var nu på askedshesök i klostret, då man anmälte en cheveher SaintFelix, som önskade göra patern sin upp s: tning. Straxt derpå inträdde en ung Fransman. som redan förut hade ådragit sig min uppmiksamhet på Marcusplatsen och i teatersalonrerna. Det var en ganska vacher karl, med ett fint sit! tl vara; 1 knapphålet har han Hedaerslezionens v532 hand. Han bugade sig lätt, men ändå vördusise lt, för patern, som vänligt trädde honom th mötes. vUrsäkta, ärevördige faderl sade hun. att jag förökar antalet af dem, som dagligen falla er besvärliga. Det är imedlertid icke a: ti enbet, som jag kommer hit; men min farbros jirdinal F. i Paris, som ännu minnes er med bicoltning, har på det allvarsammaste ålagt mis at amföra hans belsninz och att bese den hörviis ce uppfostringsanstalten. Det första gör jax naturlutvis med nöje; det andra tillstår jag ganska upp uiktigt icke intressera mig det minsta. Octe ner jag skjutit upp med mitt besök i det iida, ty i morgon afton reser jag vidare; menu jag hor icke konnat underlåta att dessörinnan besvära bär; kardinalen tål intet skämt i sådana punster — Patern kunde ej tillbakahålla sitt löje ! denna harang. Jag tackar er för det förtroevce ni visar mMiz, sade han småleende. Iv ältar öppenhet och förstår att uppskatta den. Om ni bott vill vänta ett ögonblick, så hoppaja inom så kort lid kunna visa er så mycket, stt ni kan tillfredsställa Hans Eminens, utan att ert telemod