Aftonbladet – 16 september 1843, sida 2

gifvenhet. För att nu tillvägabringa dessa förbättringar, månne icke följande förslag förijente att lagas i öfvervägande? 4:o Lästerminerna böra utan afbrott bestämmas från d. 46 Januari till d. 46 Juni samt från d. 46 Augusti till d. 46 December. Tre månaders ferier tyckas vara mer än tillräckliga. 2:o Rättigheten att på eget bevåg gifva låf för en och annan lektionstimme borde helt och bållet förvägras Lärarne. Unoydomen torde väl icke missnöjas öfver sina laftimmar, ty den förstår icke sitt bästa; men helt annorlunda tänka ung-: domens fäder och målsmän, och de kunna icke annat än med bekymmer se, det ungdomens tid örspilles. 3:o Som nu mera ingen lärdom är tänkbar utan kunskap i de lefvande språken, så bör undervisningen i dem börjas redan uti skolan, och på gymnasium borde en esen lärostol vara inrättad, så att åt dem förunnades lika många timmar i veckan, som åt latinska och grekiska språken. Det gränsar hardt nära intill det vidunderliga, att hebreiskan redan föredrages uti skolans öfversta klass; men lära six något af de lefvande språken får yngbngen icke förr, än hon kommer på gymnasium, och de läroterminer, som åt dem äro anslagna, äro allt för få. 4:0 I de vetenskaper, hvari undervisning vid gymnasium meddelas, borde icke endast en och samma lärobok öfver allt följas, utan ock bestämmas, på huru lång tid läroboken bör vara genonmgången. Man saknar icke exempel på att lärare funnits, hvilka knappt under hela sin tid hunnit enomegå den lärobok de följt. An sämre är, om de följt ingen, utan ungdomen måst förspilla sin tid med att skrifva så kallade collegier. 3:o Vid hvarje termins början borde genom stiftstidningarna eller på annat sätt olfentliggöras hvad som under terminen skall läsas, och likaledes borde vid hvarje termins slut tllkännagit vas, huru mycket hvarje lirare huvnit genomgå. 6:0 Jemte eforus, som har den dagliga tillsynen öfver läroverken, borde oc en skoldirektion införas. 7:0 Det tyckes vara öfverflödist, att vid gymnasierna serskilda lärare finnas uti teoogi och filosofi. Dessa begge ämnen kunde gerna af en och samma lärare föredratas. Så bereddes utan nya kostnader en lektion i de le:vande språken. 247, AA (in öres på begäran.) Ytterligare några upplysningar med anledning af det vid expedierandet af ett recept på opo theket Uggan i Stockkolm begångna misstaget. Då man velat, såsom det synes, vältra ansvaret för detta misstag från den, hvilken det:amma begått på en derföre främmande person eller från receptarien på läkaren, så torde det ei vara ur vägen att närmare, än hittills skett, belysa sjelva saken. Alt misstaget blifvit begånget på apotheket har blifvit medgifvet både af d egare och i Atonbladet för den 24 sistlidne Augusti. Apothekarereglomentet innehåller, att, i fall något i ett recept är tvetydigt skrivet, bvarom apothekaren tvekar eiler icke rätteligen förstår, bör han derom sig hos doktorn förfråga Om således det ifrågavarande receptet verkligen varit ,) så hade det ofelbart varit veceptariens ) På sidan 328 i månadsskriften Hygiea för år 4839 förekommer ett af numera e. o. professorn vid Kel. Carolinska medicochirurgiska institutet, överläkaren vid Kongl. Serafimerlasarettet i Stockholm, Nordstierneordens-riddaren, doktor Måns Huss i följande ordalag nedskrifvet recept: Rec. Digitalis folior. pulv. gr. vj; Sacchari atbi 7j; M. exact. f. pulyv. subtilissimus. Div. in xij p. equ. S:r Ett inströs i flugan morgon och afton. Ehuru bortåt 4 år för flutit sedan detta recept offentliggjordes, har Hr Huss, som i egenskap af föreståndare för rikets snart sagdt enda clinik nedskrilvit detsamma, mig veterligen rättat endast ett af de många deri befintliga felen och tvetydigheterna. Mot detta recept kan nemligen anmärkas att: 1:mo i stället för Digitalis folior. bordt skrifvas Digita!is purpur (?) folior. Med full befogenhet skulle apothekaren med anledning af de ordalag, i hvilka receptet bli:vit nedskrifvet, kunnat och bordt, före dess (receptets) expedierande, fråga Hr professorskandidaten af hvilket species al växtfamiljen digitalis de i receptet föreskrifna bladen borde tagas; 2:0 enär receptets — författare skrifvit eler låtit skiifva Digitalis folior. pulv., hade han äfven bordtskrifva eller låta skrifva Sacchari albi pulv., icke deremot M. exact. f. pulv., utan M. exact. Så beskaffade inkonsequenser och omsägningar, som den här anmärkta, borde hvarken apothekaren eller eleven vid cliniken hos dess föreståndare få tillälle upptäcka; 3:0 hade doserna bordt utsättas antingen ensamt med bokstäfver eller med både bokstäfver och tecken; 4:0 (och på Å detta äfven i den på sidan 147 af samma månad:sskrift för år 1840 införda rättelsen af befintliga fel, torde man kunna lämpa uttrycket honribile dictu, då man betänker att det (felet) kunnat begås af förestånderen för en clinik) lyder signaturen så här: Ett (pulver?) inströs i flugan morgon och afton. af dei skall röna någon verkan sade Al!astor till sin syster. Ett nej mötte nästan aldrig från hennes sida hvad brodren förelog. Den vackra bredslädan körde fram. Kusken FE aan a