Aftonbladet – 12 september 1843, sida 2

ny verld vaknat för honom. Derefter kom sångerskan fram. Hon emottogs med bandklappningar. Jery kastade en frågande blick på mig. Mamsell Babiani började sjunga. Themat tycktes icke göra något intryck på honom. Hon gjorde några fioriturer. Flan smålog. Men emot slutet, då hon gjorde sina bravurpassager, föll han i ett så konvulsiviskt skratt, att allas blickar riktade sig. på oss. Somliga trodde att han var galen, andra började halfhögt att tala om kabal, och jag såg vinkar gifvas åt dem, som voro tillstädes att vaka öfver ordningen. Jag fann för bäst att aflägsna mig med min följeslagare. Han skrattade ännu, när han kom ned på gatan. ,Det var rätt, sade han slutligen, att de klappade händerna åt henne. ;Hur då? Tyckte du så mycket dm hennes sång? pSång? — Jaså, det skulle vara sång? ,Ja visstl Då hör jag hellre på en kråkax Då får du lätt konsert. Inte här. ,Hvarför det?) Får man då höra kråkor här för intet?, Sådant var i allmänhet hans konstsinne. Jag har tagit några vackra vyer i Schweitz. De äro ämnade för min mors kabinett. En dag satt Alastor på en caf och bläddrade i tidningarne. Der funnos äfven tyska sådane. Han tog en af de sednare. Hans ögon föllo på en recension. Han läste: Liebe und Treue, Romean von Isaura Heliodora Tallroth. 2 B. Leipzig, Brochhaus. Vår förtjenstfulle hr Brochhaus har åter med denna roman riktat sitt bibliotek för svenska mönsterromaner. Detta arbetet har i författarinnans fädernesland blifvit emottaget med det mest odelade bifall, och man emotser med spänd väntan flere af denna hand. Författarinnan tillhör en al Sveriges äldsta och mest ansedda familjer, och lärer redan vara kallad till medlem i flera litte