Aftonbladet – 11 september 1843, sida 3

Å AVI JUBU dl SLUd BSJULUTH TIL Cila OVPEUR, OKT i stort; det handlade om mått, mål och vigt i al mänhet; men det försöket kom icke längre än i a manachan. Det stadnade der, ehuru lagstiftninge formligen beslutit, att det skulle gå i verkställighe Men saken är af hög vigt; och då är det icke a begära, det hon skulle komma längre än till försö! eller ens längre än till det förklarande, att försö skulle göras. Försök fordrar redan en så hög gra af beslutsamhet, att man icke ofta bör våga att kom ma ens dit. Det högsta, som kän medgifvas, ni man vill vara riktigt artig, är tillvaron af en exp rimental-styrelse. ORSAKA TAR KONSTOCH LITTERATUR-STAFETT. Fransyska teatrarne tyckas icke ännu hafva rikti kommit i gång. Man omtalar en dramatiserad bea betning af Sues Les myståres de Paris, som und vintern skall komma att uppföras på Theatre de Po St. Martin. Meyerbeer återväntas från Berlin till På ris för att i höst, såsom tusen-och-en-gång blifvit u lofvadt, derstädes låta uppföra sin Profet eller de fullständigt omarbetade Crociato. Engelska teatrarne förete ännu ingenting serdel notabelt. Le Puits damour, texten ar Scribe, mus ken af Bale, som under titel af Geraldine nylige blifvit uppförd på Princess theatre i London, h: haft temligen god tur. Amnet, som ursprungligen engelskt och förskrifver sig från konung Richard I tid är, så till text, som musik behandladt i fransys! manår, hvilken anmärkning kan stå både för hi Scribes och Sues o. fl. författares räkning, som hafy försökt att orientera sig på fremmande grund. Ime lertid har engelska publiken, det oaktadt, funnit a författaren i denna libretto, (med hvilket jättever herr Leuven för yttermera säkerhet varit behjelpli på ett mästerligt sätt arbetat kompositören i händern och lämpat händelser och ting efter musikens fordrit gar. Herr Balfe har ock vunnit beröm för åtskillig partier; synnerligast hvad vidkommer en duett, e rondo och en ballad i andra akten, en qvintett tredje samt Salisburys romance I första, som har e vacker melodi, ett quasi fransyskt försök i engels stil. Tragedien Lucrece af den 24:årige hr Ponsarc hvilken vunnit ett så vackert videtur i författaren fådern-sland, har i sin engelska omklädnad och infö engelska smakråder icke hållit profvet. George Sands Consuelo har nu debuterat i er gelsk öfversättning. Denna roman, full af bisarra äl! ventyr och förunderligheter, och uti hvilken inga min dre personer än konung Maria Theresia, prins Kau nitz, baron Trenck, Metastasio, Joseph Haydn, Caffai rello, La Tesi m. fl. figurera (jag säger med flit figu vera, ty alla dessa storheter utgöra ändå blott figu ranter till hjeltinnan, teaterlejonet Consuelos bild Denna roman, säga: vi, utgör 6 digra volymer, oc ändock har den en fortsättning i La comtesse de Ru dolstadt, (samma Consuelo, nu Comtesse Rudolstadt Vid tankan på detta löfte finner den engelska recen senten sig föranlåten att anföra ten vers som skre!l vid ryktet om en fortsättning af Clarissa Harlowe och som i svensk öfversättning lyder sålunda: I sex volymer lefde stackars Clara, HE Uti den sjunde har hon dött, Hon fick sextusen sidor överfara, Hvad under då, om BON blef trött! Tag pennan åter, är raskt besinna, O, Richardson! och Var ej sen; Att dina läsare, likt din hjeltinna, Må tröttas, dö hvarenda en! i Det vore dock orätt att Påstå, det Consuclos läsar skulle komma i fara att dela samma öde, ty madam Dudeyant har vetat att i detta inlägga samma fängsland intresse som i sina öfriga, Så begärligt lästa arbeten En herr Walter Henry har nyligen utgifvit e! bok: Events of a Military Life, som bland anna meddelar åtskilliga underrättelser från S:t Helena, de; Örf, vistades under den. sednaro perioden af Napo Icons fångenskap; de äro temligen pikanta, men re censenterne påstå dock, att hans synglas varit anlu pet af fördom och partiskhet. Sålunda menar han att Napoleons guvernör, SIF Hudson Lowe, blifvit för ljd med oförtjenta tillvitelser, att OMeara var er vinningslysten intrigör och (märkligast af allt!) de bundna lejonet: N9 such great thing after alll (ickt stort ting, när allt kommer kriag!) Efter o!vanående förutskickade varning för herr Walter Henry: nglas, må läsaren kasta en blick derigenom för en sigt af it Longwood. På eftermiddagen de 4 September 4847 begåfva ig officerarne vid vårt regemente, anförde af sir Gege Bingham och öfverste Nicol, till Longwood. Maralx Bertrand förde 055 till biliardrummet, hvarest! i funno grefve Montholon och general Gourgaud. ter fem å sex minuters väntan öppnades förmakslörrarne; vi inträd:!e, bildade en cirkel omkring ummet -ofter anciennetic, och snart gick Napoleon i