Aftonbladet – 9 september 1843, sida 3

en laddning, i starka kopparcylindrar, invändigt öfverdragna med cen tjok lamell af silfver, för att der impregreras med kolsyregas. Denna utvecklas vanligen i käril af bly, men faran, ott något af denna metall kan komma i vattnet, har förmått Hr Webb att dertill använda käril af skiffer, och att leda gasen genom rör af stengods inuti en gasometer, likaledes af skiffer. Gasen utvecklas ur krita med utspädd svafvelsyra, och tvättas väl medelst ledning genom vatten, ionan den går ini gasometern. Från denna ledes den äfvenledes genom rör af stengods till tryckpumparne, som sättas i verksamhet af en ångmachin om 10 hästkrafter och inpressa gasen i de redan omtalade, invändigt med silfver belagda s. k. impregnatorerna, i hvilka vattnet med deri upplöst soda befinner sig. Dessa impregnatorer äro försedda med säkerhetsven tiler, lastade med 700 engelska I på qvadrattummen. För att bindra gasens förorenande al den olja, som nödvändigt måste användas till pumpkolfvarne, är en serskild inrättning anbragt, medelst hvilken koifven vid hvarje slag sköljes af vatten, som bortför orenligheten. När gasens tryckning lyfter säkerhetsventilerna, stadnas pumparne och vattnet är färdigt att eftappas. Flaskorne tvättas derförinnan först utanpå med handen och sedan inuti medelst borstar, som drifvas af ångmachinen, sköljas derefter två gånger i rinnande vatten och ställas uppned vända attafrinna Äfven korkarne måste, före begagnandet, renas och! befrias från det extraktivämne, som sodan eljest skulle kunna upplösa; 450 gross korkar läggas i ett träkärl, som väl täckes och fylles af en sodalösnirng, hvilken medelst ånga om 80? hålles upphettad i 42 timmar; då aftappas den bruna vätskan, nytt vatten påsläs och står i några timmar, och sedan detta fått afringa, omröras korkarne och torkas af en ångström. En bop gossar passa, medelst korkningsmachin, dessa korkar i de torkade flaskorno. Dessa lemnas sedan till buteljörn, hvars göromål är det mest äfventyrliga, emedan han skall in äppa det med kolsyra så starkt laddade vattnet i kärl af så bräckligt ämne, som glas. Det med kran försedda atledningsröret är från impregnatorn ledt till nedersta betten af huset och slutar i en stark, invid en Vägg stående pelare. Framför denna sitter buteljören, skyddad af ett starkt läderförkläde, grofva läderhandskar, en mask af koppartråd och en träskärm, som betäcker lår och ben. Medelst en häfstång, inrättad nästan som pedalen till ett pianoforte, sätter han buteljen öfver en fia öppning i tilledningsröret, öppnar kranen och sodavattnet utrusar med högsta våldsamhet och fyller i ögon blicket flaskan. Då insätter ban hastigt korken, slår ned den med ett slagträ och lemnar flaskan från sig till en gosse, som mottar den i ett tjockt läderfoder. Gossen slår en tråd öfver korken och lemnar så fla skan till en annan gosse. som gör ett korsslag med metalltråd och lägger flaskan i buteljkorgen. Den är nu färdig att afsändas. Har flaskan den minsta spricka eller är för tunn, springer den vid intappningen och bitarne kringkastas med en häftighet, som sätter buteljören i största fara och stundom. oaktadt den skyddande beklädnaden, tillfogar honom svåra sår eller slår ut hans ögon. Per medium springa tolf dussin flaskor om dagen, då fabriken är i full gång. Då härtill lägges att machineriet i fabriken ensamt kostar 4,000 , och att risken i öfrigt vid tillverkningen, hvilken sätter menniskors lif och lemmar i fara, är högst betydlig, måste man förundra sig öfver det lindriga pris, hvartill sodavattnet säljes. En betydlig mängd gas bortviker vid påfyllningen, och detär derföre nödvändigt, att hafva impregnatorn så starkt öfverladdad, på det att, oaktadt denna gasförlust, flaskorna må hålla en qvantitet gas motsvarande 3 atmosfertryck. — Pater Mathew. Tidningen Britannia meddelar följande skildring af den bekante irländske nykterhetsaposteln pater Mathew, som för närvarande vistas i Londan och förmår 2000 till 3000 personer om dagen att aflägga nykterhetslöfte. Mathew är i sin fulla masnakraft, ungefår 47 år gammal. Han tyckes vara 3 engelska fot lång, är muskulöst och kratigt byggd, likväl utan att vara oformligt grof. Hans kropp synes vara skapad för mödor. Han är barhuvad hela dagen; ej en gång under den mest brännande sol sätter han på sig hatten. sans ansigtsbildning är behaglig; djerft framstående drag, ögat svart och lifligt; pannan icke hög, men bredt hvälfd, hufvudet betäckt med tjockt, lockigt hår ajerngrå färg. Hans kinder äro bronsfärgade genom inverkan af lut och väder, och huden ligger i tusen skrynklor omkring ögonyråarna, hvilket uppböjer den allmänna prägeln af intelligens i hans ansigte. Ett uttryck af gladt, ja skämtsamt lynne spelar omkrivg munnen. Hans klädedrägt består af en lång, svart öfverrock, som är hopknäppt ända till hakan och visar hans kratiga former; dertill en snöhvit halsduk och ett par dugtiga stöflor, lika passande för ridt, som för vandring. Hans utseende motsvarar icke vår föreställning om en katholsk missionär, men väl kan han anses för idealet af prestklassen i Irland, som, genom klokhet, godt lynne och outtröttlig ifver i själavärden. förvärfvat en sådan makt öfver det irländska landtfolket. Man kan lätt föreställa sig pater Mathew, huru han under den kallaste Januarinatt besöker sina sjuka eller döende och räcker dem kyrkans sista vägkost; och lika lätt kan man föreställa sig honom, huru han, med piskan i handen, drifver gensträfviga valmän till den bod, der deras valsed!ar aflemnas, och beledsagar hvarje slag med ett skämt, eller huru han med kraften af sin ars bryter en motspänsiig sockenbos styfsinthet. En s -I dan man har ingenting prydligt i sina maner. Utan falsk ödmjukbet och utan fariseisk Stolthet, sköter han med nit sitt värf. Är en flicka Vacker, så tager han henne under hakan och har ett lika solklart leendför henne, som hon för honom, i det hon niger för hans högvördighet. Barnen klappar han på kinderna eller lägger handen på deras hufvuden. Sit tal till männen lämpar han efter deras stånd och utseende. — TYSK KOLONISATION I TEJAS. I ett bref från NewYork af d. 4 Juni d. å meddelas ganska tä kvärda reflexioner i anledning af det företag, som i Tyskland pu är under förberedning för en kolonisation ifrån detta land i Tejas eler Texas, beläget i Norra Amerikas södra del, emellan Förenta Staterna ech Mexiko. I detta bref, SOM är författadt af en man som länge vistats der i landet, afstyrkes helt och hållet detta företag. Han Säger: 4) är regeringen i nämnde land ingenting mindre än solid och konstitucrad, samt lagskipningen mycket brisvällig; ett land, der våldet gäller mera än Jasen, är ej passande för tyskar; 2) är landet ständigt utsatt för anfall af Moxi