Aftonbladet – 26 augusti 1843, sida 2

L handlingar bilagt. så återstå kartor för 2,350 Rdr, som Engdahl af Crona erbållit; och skall å detta belopp Engdahl ännu till Crona häfta i skuld för omkring 600 Rdr. Derå uthbändigade skuldsedeln upptager att valutan bestått i stämpladt papper. Kronofogden Crona fortfor att bestrida riktigheten af Engdahls uppgift hvad angår beloppet af det stämplade papper, som Crona till honom försålt, och hvilket, efter Cronas förmenande, icke kunnat uppgå till! ens 4,000 Rdr Bko; men häremot anmärkte Engdabl, att det första parti, ban fått af Crona emottaga, haft stämpelvärde just å sistberörde belopp, och att fyllnaden i det af Engdabl angifna erhållits i slutet af 1841 samt i början och under fortsättningen af påföljde året. Tillförordnade åklagaren anmälte, att, efter de upp lysningar han erhållit, auditören Engdahl icke, på sätt han uppgifvit, reqvirerat kartor från detta ränteri, och Engdahl medgaf, att reqvisitionen skett ej från ränteriet, utan från landträntmästaren, samt att deraf härleder sig den, i början af ransakningen omnämnda fördelningen af försäljningsprovisionen. Härefter företedde tillförordnade åklagaren å nyo det, vid sista tinget uppvisade köpebref å Gårdsby, hvilket var försedt med 9 falska kartor, hvardera af 25 Rdrs valör; och då Engdahl, på derom framställd fråga, erkände att kartorne blifvit af honom makulerade, anmärkte tillförordnade åklagaren, att makuleringen skett med så vidlyftig och omständlig beskrifning af handlingens innehåll, till hvilken kartorne böra, att pappersbladet är deraf helt och hållet upptaget och stämplarne nästan oskönjbara, hvaraf tillförordnade åklagaren hemtade anledning till den fråga, huruvida något serskilt ändamål varit afsedt med makuleringen, på sätt den skedt, synnerligast som det visat sig af andra handlingar, försedde med kartor, hvilka Engdabl jemväl makulerat, att det å Gårdsby bandlingen använda icke är Engdahls vanliga; men härå genmälte Eogdahl, att han vanligen, då tiden det tillåter, makulerar kartor, såsom skett å ifrågavarande handlingen, samt att ingenting annat varit dermed afsedt, än ett noggrant iakttagande af chartz sigillateförordningens föreskrift. Tillförordnade åklagaren fann denna förklaring cj nöjaktig, eller sig deraf befogad att frånträda antagandet, det makuleringen af kartorne, bilagde köpebrefvet å Gårdsby, skett i afsigt, att undandraga deras verkliga beskaffenhet den granskning, som förr eller sednare kunde befaras; och då auditören Engdahl, enligt tillförordnade åklagarens åsigt, är förut, genom sin egen utsago, besvärad med det tvetydiga tillgörandet, att hafva uppbränt återstoden af det karteparti, hvilket han af kronofogden Crona tillhandlat sig, och om hvilka kartors falska beskaffenhet Engdahl, enligt hvad under ransakningen förekommit, icke har kunnat undgå att vara förvissad, så fann tillförordnade åklagaren sig nödsakad, att mot audi tören Engdahl rikta åtal för innehafvandet och utprånglandet af falskt stämpladt papper. Auditören Engdabl lemnades tillfälle att, oberoende af sin vittnesberättelse, yttra sig öfver det sålunda mot honom anhängiggjorda åtal; och han vidhöll dervid hvad han förut uppgifvit, rörande sin kartehandel med Crona, bevekelseskälen dertill och sin fullkomliga okunnighet om kartornes falska beskaffenhet; men, på derom serskildt framställda frågor, vidgick Engdahl, att vicehäradshöfdingen Bergström, som förrättade höstetingen sistlidet är i Hr lagmannen Klintebergs domsaga, för Engdahl omtalat, att falska kartor voro i omlopp, ehuru detta meddelande dock ej skett förr än i Oktober; att, ehuru Bergström bestämdt föreskrifvit, det kartorna borde reqvireras från ränteriet, på det avt falska kartor ej skulle blifva använda, Engdahl likväl begagnat några af dem, han innehaft af Cronas, i den fortsatta öfvertygelsen, att Cronas ej voro falska; att dock Engdahl cj vågat emottaga, utan återsändt det, af Crona vid berörde tid till honom skickade parti; att, då Angels häktande i Halmstad gjorde Engdabl förvissad, det Cronas kartor voro falska, Engdahl frånskiljt desse från dem, han reqvi:erat från räntmästaren, och uppbränt de förra, samt att kartorna serskiljdes från hvarandra genom papperets mörkare färg å Cronas kartor. Och vidblef Engdahl alt annat än förut uppgifvna skälet till förbränningen ej förefunnits, oansedt domstolen fann Penna åtgärd desto mera öfverflödig och obetänksam, som, derest karteaffärerna blifvit, å Engdahls sida, uppgjorda i god tro, svårigheter desto mindre kunnat uppstå, att förmå Crona återtaga de osålde, enär Engdahl i utbändigade förbindelsen uttryckt beskaffenheten af erhållne valutan. Sy (Forts. följer) AR ER AA -.