Aftonbladet – 26 augusti 1843, sida 2

vid närmare granskning. För det första har neviligen Aftonbladet alldeles icke sagt, att ej pauperism finnes äfven i andra länder, och vianmärke i detta afseende endast, att den ifrågavarande tidningsartikeln uppgilver fattignumerären i Belgien vida högre, än Duchatel och Naville i det arbete om fattigvården, hvaraf en öfversättning sistl. vår här utgafs: det kommer nu an på hvilkendera källan är den pålitligaste. För det andra måste man anmärka den skilnaden mellan Belgien och Sverge, dels att det förra landet redan är till den yttersta graden befolkadt, Sverge deremot, i förhållande till sin jordvidd och ännu återstående naturliga hjelpmedel, ganska glest, dels att en mångdubbelt större proportion af befolkningen i Belgien lefver af slöjdeprodukter, beräknade på utländsk afsättning, och dels äfven, hvilket är det väsendtligaste, att det nu varande tillståndet uppgifves härröra från den serskilda omständigheten, alt handspånaden af linne utträngts af fabriksspånaden af samma vara. Nu vet man att linnevaror i långliga tider varit en af Belgiens vigtigaste exportartiklar, och det är således klart att fabriksspånadens uppkomst måste verka förstörande på näringstillfället för den stora mängd af landets invånare, som förut lefvat af handspånaden. I Sverge deremot har under de sista 50 åren icke förekommit någon sådan större krisis, som betagit en mängd menniskor på en gång deras lifsuppehälle, då fabriksindustrien här ännu icke i någon gren hunnit den höjd, att den ens fyller landets egna behofver, och serskildt hvad linspånaden angår, denna ännu icke här bedrifves med machiner, ehuru denna fabrikation utan tvifvel äfven i följd af sakernas naturliga gång snart måste hitkomma. Om således fattigdomen det oaktadt på ett betänkligt sätt tillvext här i Sverge, så måste orsaken dertill nödvändigt vara någon annan här på stället, och mera ligga i sjelfva samhällstillståndets, lagarnes eller förvaltningens felaktighet. Det är för öfrigt lika påtagligt, att om de maktezande bär af politisk förskräckelse eller fiendtlighet till folkets inflytande sätta sig emot de åtgärder, som representationen och allmänna tänkesåttet önska, för alt lindra missförhållanderna, så länder det alldeles icke till ursäkt, om af en eller annan orsak fattigdom äfven finnes i andra länder, eller att icke öfverallt, i synnerhet i de monarkiska staterna ännu finnes otroligt mycket att förbättra. Uti den första artikeln, om Belgien, hvarpå Biet alluderar, yttrade vi oss också icke om denna punkt; vi anförde endast för jemförelsen skull, hvad man gjort i Belgien för kommunikationernas förbättring, och den inverkan detta baft på varuproduktionen och handelns förökning, samt huru mycket regeringen här gjort för samma ändamål