Aftonbladet – 24 augusti 1843, sida 2

SES BERT I TE DER 5 AA INSE TESTING ASA trodde sig böra hata mig. Jag önskade kunna af lägsna mig härifrån, som jag inträdde hit, frimodig och ej svigtande under bördan af en skymf, för svå att uthärda. Jag ville säga er farväl, som cen vän den der aflägsnar sig från er, och icke såsom en äl skarinna, som viker från platsen för makan. Om nh vill egna mig nägra milda ord, i stället för hennes så uttala dem, min herre; gif ert vittnesbörd för mig som jag gifvit mitt för henne. Det är den sista tjens jag väntar af er; jag reser och ser er aldrig åter., Jag vill göra ännu mera, min fru, sade Alexan. der. Här finnes bara en brottsling, det är jag. Sit ner och hör mig. Låtom oss stå framför henne, Ma. rjianna. och äfven ni, min mor. Jag har blandat e: begge i mitt fel. Jag har förolämpat henne och hafven misskänt henne! När jag talat till slut, skola vi alla tre falla på knä och an:opa hennes förlåtelse Förebrå mig icke, min fru, hvad jag nu kommer ati säga er. För att rättfärdiga er, måste jag anklaga ce! man, som icke mera är till; men jag fruktar ej at! blifva otacksam emot honom; ty det var han, som underrättade mig om allt, och jag lofvade er på för hand för mig sjelf, för min hustru, för min mor, sammi tacksamhet för hans välgerningar. Han tystnade ett ögonblick. Marianna och han mor stodo vid hans sida, framför Fanny, som betrak tade honom förvånad, För tre år sedan, på samma dag, återtog han bar man mig hit i detta hus, sårad och nära döden ja, det är tre år. sedan; ni tog mitt försvar och sad till den, som särat mig ... Hör upp, min herre! afbröt Fanny; svär blot att jag är oskyldig i dag, som jag var det då, mel säg ingenting vidare... Denna hemlighet tillhör en dast mig, och tystnaden bar kostat mig nog mycket för att berättiga mig aw ålägga er den., Den tillhörde en annan, min fru, som gaf mig de! såsom sin sista välgerning, såsom Sin pPenitens och för soning inför Gud, och jag förfogar nu deröfyer, på