Aftonbladet – 19 augusti 1843, sida 3

Article Image
Tillåt mig att säga er, min fru, att hittills är de intet, som berättigar er att hysa en dålig tanke om mig, och jag skulle finna mig förfördelad.., Hör på, herr Loustal, afbröt honom Fanny, de är onyttigt oss emellan, att tala med förtäckta ord och längre dölja våra tankar. Då ni såg mig hos heri Duveyrier, var ni säker att återse mig här, och i oct med detsamma jag inträdde, visste ni hvad jag hade att säga er. Vi äro två fiender, min herre, den sva ga är i den starkares våld, och den svagaste af ox begge är jag: jag måste försvara emot er, som lyckats i allt, som sått och skördat det guld, som för. torkat en annans hand, emot er, som är lycklig, lugn med er sjelf, kanhända aktad, jag måste i dag för. svara mot er minnet af en man, som icke mera är till, hans minne, nästan redan förgätet. Nä väl denna skuggbild, detta ting, som icke har något namn någon kropp, något pris mera, jag värderar det högore, än ni värderar de rikedomar, ni förvärfvat, dem ni fikar efter, ja, mera än hela verldens skatter, om ni också kunde komma i besittning deraf. Min man: anseende utgör hela mitt förflutna lif, min ungdom: lefnad, uppfylld af illusioner och tro: det är min til lit till menniskors heder, till dygden, till allt hvad man älskar och vördar. Det är nödvändigt för mig att man ännu tror derpå, liksom jag sjelf önskad sätta tro dertill. Allt öfrigt är ingenting för mig det är ett olycksaligt arf, som jag förkastar. Hvar enda ögonblick af de sist förflutna fyra åren, allt sc dan den dagen jag såg er, har endast tillskyndat mit tårar och smärtor, Jag upprepar ännu en gang: jag måste bevara min mans minne ofläckadt, för att skyd da mig sjelf, som är otröstlig, svag och vacklande jag, som skulle tvifla på allt, om hans bittra samvets qval ej varit tillfyllest, för att utplåna det fel, hår begått. Förstår ni mig, min herre ? tillade hon ef ter en paus. År mitt språk klart eller dunkel för er ? Jag begriper fullkomligt, sade Loustal. Den hemlighet, jag delar med er, har man redar en gång köpt af er. Om ett nytt tillfälle erbjude till en fördelaktig köpenskap, skall ni väl då motstå frestelsen? Svara uppriktigt, ja. eller nej. Ni ser att jag å min sida talar utan omsyep. Ja eller nej min herre; jag är ännu nog bemedlad att kunna be tala er. Loustals ansigte erhöll nu ett besynnerligt uttryck Det hade varit svärt att bestämma hvad slags känsla

19 augusti 1843, sida 3

Thumbnail