HERR HUMES MOTION I ENGELSKA PARLAMENTET, ANGÅENDE ALLMÄNNA UNDERVISNINGEN. (Slut från gårdagsbl.) Talaren åberopade de goda följder, som en af Skottska parlamentets sista beslut, år 4696, haft; det hade nemligen påbjudit en lag för folkets allmänna undervisning, som anförtroddes till utförande af den så kallade presbytery, en biandad myndighet af prester och lekmän, samt uteslutande alla anledningar till sekt-afund, derigenom att inga religiösa meningar skulle inblandas i undervisningen. Alla barnen lärde en gemensam katekes, men som ej innehöll något, hvari sekterna skiljde sig; och om söndagarne läste de för sina prester religionen. Denna grund vore den bästa som parlamentet nu kunde antaga. Han erinrade vidare derom, att en enskild man, som egde förmåga att låta undervisa sina barn, anses såsom ett kreatur om han ej gör det, och frågade om det då kunde vara staten värdigt att ej låta undervisa dem af sina barn, som icke hade medel att förskaffa sig denna välsignelse? Han ville äfven fästa uppmärksamheten på ännu ett vigtigt förhållande, nemligen att det vore erkändt, att undervisning förökar hvarje individs kommerciella värde. Skulle denna sanning blott inses i Förenta Staterna? Skulle den ej vinna gehör i England? och man der följa ett så godt exempel, som redan gifvits i NewYork? ,Hvarfören, frågade han, skulle ej vi stifta en lag för att bannlysa okunnigbeten ? Han beskref nu undervisningens tillstånd i den nyssnämnde Amerikanska staten. Då hela Englands statsanslag ej utgjorde mer än 30,000 I. årligen för allmän undervisning, utgaf staden NewYork 200,000 L.: 484 städer och 40,893 distrikter hade till och med år 4844 erlagt inalles, med kostnaden för bibliotheken, 4,057,000 dollars. Staden NewYork ensam bekostade dessutom sina skolor och bibliotheker med 98,000 dollars. Hvad såg man der? jo, att af inalles 604,0735 barn emellan 5 och 46 års ålder 388,000 begagnade skolor: blott 13,000 begagnade dem icke, sommar och vinter. De moraliska fördelarne af ett sådant system voro påtagliga. Der var vården lemnad åt kommunerna, men regeringen hade tillsynen öfver att lagen verkställdes. Innebyggarne i distriktet valde sina egna föreståndare för skolorna, men de hade ständigt inspektörer på sig, som eftersågo att allt gick rätt till. Man hörde aldrig der af någon olaglig eller skadlig inblandning i skolväsendet ifrån regeringens sida; och han trodde ej att er sådan behöfde befaras i England. Imedlertid erkännes allmänt, att måhända ingenstädes på jorden egnades större uppmärksamhet till religionen än just i NewYork. Vidare beskref han förhållandet i Massachuset, hvars hela befolkning 4840 utgjorde 735,000 personer och der 402,000 I. st. årligen användes för allmänna undervisningen. Medlen uttogos genom en beskattning, som var lagd på hela befolkningen. 3,400 sockenskolor funnos, som begagnades af 434,000 barn sommartiden och 434,000 vintertiden. Etthvart af dem hade således en förträfflig undervisning för en summa, som belöpte sig ifrån 3 sh. st. till 40 sh. årligen. Under det att den verldstliga undervisningen gick ganska väl, blef den religiösa mnitiskt besörjd a presterskapet; och der funnos dessutom 413 akademier, vid hvilka, emot betalning, hvar och en kunde erhålla kunskaper i vettenskaper och yrken. Med dessa hade inspektörerna ingen be fattning. Talaren trodde, att det bästa vore att antag: det amerikanska, redan i Skottland häfdvunna sy stemet. Det vore nationalförmögenheten, som borde bekosta folkets undervisning. Han försä krade, att dessa penningar vore nyttigt utlagde De skulle vara nyttigast för dem, som egde förmö genheter och utlade dem. Han åberopade äfver Hollands exempel, och hemtade ur Mr Chamber arbete, angående undervisningens tillstånd i nämnde land, bevis för nyttan af den religiösa och verlds liga undervisningens åtskiljande, Redan 4806 hade till och med katholska prester der medgifvit nödvändigheten deraf. Der voro gossar af alla reli gioner, äfven Judar, tillsamman i skolorna. De var antaget, att hvarje barn skulle betala någo till skolan, och detta hade visat sig fördelaktigt ty hvarje familjlader, och äfven barnen, känd derigenom ett intresse för skolinrättningen. Ver kan af hela systemet var, att intet folk i ordning