Aftonbladet – 17 augusti 1843, sida 3

färger och i hvarje rum af olika mönster. Trappornz äro helt och hållet huggna i sten och hvila på mu: rade hvalf. Dekorationen af murarnpas yta förmoda: komma att blifva färdig redan i sommar. Grundfär. gen blir här brunt, afdelad i qvadrater, med hvita infattningar. Den nedersta delen af muren skall blifva af en något mörkare färg, såsom ett slags sockel, och i qvadraterna dekorerad med svarta figurer och ornamenrter. — FÖRSTÅND OCH LYCKA. Nauman hade låtit trycka en skrift med titel: Om förstånd och lycka Han lemnade ett exemplar deraf åt Lessipg. Menniska, utropade denne, så snart han såg titeln, huru kan ni skrifva om två saker, som ni aldrig haft! — EN SJELFGJORD AUTOMAT. Den bekante mekanikern Vaucanson, hvilkens konstiga automater väckte mycken förundran, befann sig en gäng i sällskap med madame Du Deffant, hvarvid han var mycket trög och tråkig. Jag har fattat en hög tanka om honomp, sade denna, då Vaucanson gått, jag vill slå vad, att han gjort sig sjelf.n — EN HVALFISK, FÅNGAD I NÄT. I Tellevaag i socknen Sund (Bergens stift i Norrige) händer det ofta, att hvalfiskar infinna sig. Der ligger en holme, som bildar två temligen djupa farvatten, af hvilka det ena, då man kan vänta en fångst, stänges medelst ett till botten gående, starkt nät, söm hindrar fisken att gå ut genom den ena öppningen, medan man stänger den andra. Den 12 Moaj på aftonen var ett sådant nät spändt för det ena inloppet, men följande dagen var det försvunnet. En hvalfisk hade om natten varit inne i bugten, sannolikt kommit in genom det djupaste sundet, tagit vägen ut genom det andra, der nätet var anbragt, och dragit detta med sig. Härigenom hade hvalfisken imedlertid fått en ovanlig mössa på hufvudet, hvilken genom sitt tunga släp, som var väl besatt med stenar, hindrade honom att komma upp på hafsytan och skaifa sig luft genom utsprutning af en vattenstråle. Imedlertid hade ingen varit vittne härtill och egarens sökning efter nätet var förgäfves, så att han slutligen förlorade hoppet att återfå det. Först 4 veckor efter händelsen, under en storm, då vågorna häfde sig rundt omkring, märkte man, att sjön på ett ställe, omkring två bösskott från inloppet, der nätet varit utlagdt, var mycket stilla och att vinden icke syntes verka derpå. Då nu fiskrarne af erfarenhet veta, att detta en tid plägar vara händelsen, då tran eller någon annan oljaktig substans flutit ut på sjön, så fingo de nytt hopp. De rodde ut och blefvo snart öfvertygade, att små tranblåsor uppstego ur djupet, likasom de, vid närmare undersökning, funno, att under den stilla fläcken på sjön, på ett djup af 30 famnar, låg en hvalfisk, hvilken de halade upp och funno insvept i nätet, som var obetydligt skadadt. Den var 44 alnar lång, köttet hade redan öfvergått till förruttnelse, men de erhöllo 4,500 skålpund sjäck. — PorATIsopDunG. På sednare tid har man i flera länder gjort den erfarenheten, att potatisskörden helt och hållet slagit felt, utan att man tillförlitligt kunnat uppgifva orsaken dertill. Detta har icke allenast varit händelsen på flera ställen i Tyskland, utan ifven i England, och en engelsk provinstidning, Paisley Advertiser, har nyligen meddelat följande medel deremot: En herr Stirrat föll på den tankan, att potatisens alstringskraft småningom måtte förslappas i en jord, som. varit odlad i längre tid utan afbrott. Fill prof derpå satte han några få potatisar i ett stycke jord, som ej varit brukadt på 70 är. Då han följande året begagnade de deraf erhållna potatisarne ill utsäde, slog icke en enda af dem felt, hvaremot nästan all den öfriga potatisen, som han satt, missyckades. Han har fortsatt detta under de sednaste ;ex åren, och aldrig haft någon dålig skörd; han har att sådana i ny jord växta potatisar vid sidan af anliga, gamla, och dessa sednare hafva misslyckats, inder 20 de första frodats, oaktadt tiden då de plan.erades, behandlingen och gödslingen voro alldeles ika för båda sorterna. Eget är derjemte, att den till ättning uppdragna potatisen var mycket mindre god tt äta, det förra året: ett lika stort quantum ny och sammal potatis gaf mycket olika resultat vid förvanding till mjöl eller stärkelse; den gamla potatisen gaf ju, men den nya, från den länge obrukade jorden, Blott fyra skålpund. Vid följande skörd jemnades ikväl detta missförhållande.