Aftonbladet – 17 augusti 1843, sida 2

YTTERLIGARE BIDRAG TILL FRÅGAN OM RUSTHÅLLS PASSEVOLANSEN UNDER KRIG. (Forts. fr. gårdagsbl.) Då de rustandes deputerade såmedelst anse sig hafva I möjligaste måtto besvarat de till dem framställde frågor, hafva de också trott sig böra begagna tillfället, att, genom Kongl. Krigskollegii välvilliga försorg, få saken äfven ifrån en annan sida, och ifrån vidsträcktare synpunkter, statsmakternes ytterligare pröfning underställd, och taga sig derföre friheten anhålla om någon förnyad uppmärksamhet å de rustandes, på hundraårig erfarenhet, på krigshistoriens vittnesbörd grundade öfvertygelse, att freden för sjelfva rustningsskyldigheten, serdeles under sednare tider varit vida mera tryckande, än i synnerhet de sednast öfverståndne krigstillfällena. För kännare af förhållanderna torde denna sats icke fordra någon bevisande utveckling, och tanken är i detta hän-eende, ehuru inom de rustande allmännelig, möjligen ett misstag, om dess riktighet icke kan af Kongl. Krigs kollegium vitsordas, hvilket de rustande likväl förmoda, enär den alldagliga erfarenheten, jemte räkenskaperne för mångfaldiga år vid de få ställen inom rusthållet, der sådane äro att tillgå, omisskänneligen ädagalägga, att rustningsbesväret är mest tryckande under freden, serdeles då man, emellan krigstillfällena, får räkna så många uppehåll, som under de sednast förflutna etthundrade åren varit fallet. och hvilket lyckliga förhållande, för vårt land, synes kunna beräknas såsom under långliga tider fortfarande. De rustandes deputerade tro sig således kunna yttra, att de rustandes innerliga önskan är, att genom en, i penningar bestämd årlig afgift till kronan, få, så väl under freden som för kriget, friköpa sig från häöstens remontering, äfvensom ifrån underhållet af så väl karfeom hästmundering, beväringsoch utredningspersedlar af alla slag, Under den 47 Februari 4823 utgick ett förslag till -passevolans för rusthållningen af så väl karlesom bästmunderingen och remtygspersedlar, med uteslu tande af beväringen och hästremonteringen. Detta förslag kunde af de rustande ingenstädes antagas, derföre, att det var påtagligen och alltför mycket beräknadt på vinst för kronan. Ibland grunderna för detta förslag upptog 6 punkten, såsom en våsendtlig utgång för beräkningen, att indeldt manskap ej hafva samma vana att söka sina persedlar, som det värfvade; men — de rustandes deputerade våga föreställa sig, att en sådan förutsättning lätteligen förfaller, vid betraktande af det nit och den möda, som, åtminstone af befälet inom Kongl. lifregementsbrigadens hussarkorps för närvarande ådagalägges vid den årliga exercitiesqvadronens bildning till kunskap och kännedom utaf ryttarens åligganden, ibland hvilka persedlarnes ordentliga och behöriga vård säkerligen är det minst klyftiga att inlära. Då den indelta ryttarens årliga tjenstgöring eller slitningstid, i öfverensstämmelse med indelningsverkets hufvudgrunder, ej bör beräknas högre än till högst 24 dagar årligen, så måste det ofvannämnde passevolansförslaget afskräcka de rustande, då den föreslagna slitningstiden för indelta kavalleriet deruti beräknades blott till dubbel emot de värfvade regementernes, hvarjemte persedlarnes effektiva värden derutöfver för rusthållarne belades med en förhöjning af 20 procent, och hvarvid de rustande lätteligen insågo, att de. genom ett sådant kontrakt, skulle få vidkännas mycket högre årliga afgifter, än de rustningskostnader för munderingsoch persedelunderhället, hvaraf de, under närvarande förhållanden, redan känna sig alltför hårdt tryckte. Uti den, af Kongl. Krigskollegium de rustande nu meddelade approximaSTATER ONE INNE fv SKON CEST