Aftonbladet – 17 augusti 1843, sida 1

TR BRA NNE EEE dit en hop legitimister, hvilket bevisar, att man söker försona de gamla legitimistiska familjerna med den nya dynastien. General Bugeaud har blifvit Marskalk af Frankrike, och kommer att några månader wistas i Frankrike på silt gods, Excideuil. STORBRITANNIEN. Den 3 och 6 dennes brann på flere ställen i London. Flere hus i Westminster förstördes, äfvensom en fabrik och en såzqvarn. Förlusten af denna sednare uppskattas till 400,000 E. Hertigen af Palmelia hade ankommit från Lissabon till London, för att fortsätta, och om möjligt bringa till slut, underbandlingarne emellan Portugal och England om en kandelstraktat. TYSKLAND. Om oroligheterna i Läbeck den 8 dennes, innehåller en skrifvelse derifrån, daterad dagen derpå, följande: Ty värr hafva åter i går afton tumultuariska uppträden här ägt rum, emellan kl. 9 och 40. En härvarande köpman, som skall hos den af senaten nedsatta kommissionen hafva framställt en bestämd anklagelse emot qvartermästaren vid vår militär-korps, helsades med vivatrop på sin landtgård. Denna händelse synes hafva gifvit första anledningen till samling af folkmassor, och de derpå följande excesserna. Straxt derefter inslogos af pöbeln alla fönsterrutorna hos en härvarande borgare och handtverkare, som vid tumultet den 24 i förra månaden ertappat en gosse, hvilken slog ut fönster, och fasttagit honom. Samma excesser begingos ånyo emot det hus, som tillhör chefen för mililär-departementet, och, om än med mindre våldsambet, emot några andra hus, tilldess det lyckades militären att skingra folkmassorna. Redan kl. 44 om aftonen var staden lugn. I dag likaledes. Den största förbittring råder här öfver återupprepandet af detta ofog al den lägsta pöbeln, och man väntar allmänt att högsta auktoriteten icke vidare skall draga i betänkande att, ifall dylika excesser skulle förnyas, tillåta militären fullt bruk af sina vapen. Huruvida det blir möjligt att undernärvarande förhållanden härstädes låta vår kontingent utrycka till lägret vid Läneburg är en fråga, som nu här mycket ventileras. TURKIET. En afdelning af turkiska flottan afsezlade d. 17 Juli från Konstantinopel, såsom det allmänt tros, bestämd mot Tunis. Franske ministern hade frågat hos divan, om denna eskader hade någonting fientligt i sigte emot Tunis, och väl fått ett nekande svar; men icke destomindre lät han ett franskt ångfartyg följa Turkarne, för alt observera hvarthän de styrde kosan. Detta hade mycket förargat dem. Från Servien skrifves, att både Wucsitsch och Petroniewitsch vägra att lemna landet, under förevändning att de först ville afvakta beslut från Konstantinopel öfver deras ansökan, att få stanna qvar. Nu skulle en ny kommissarie affärdas till dem, med skriftlig befallning att resa sin kos, hvilken man trodde skulle göra bättre verkan, än den förut blott muntligen meddelade. GREKLAND. Med den ångbåt, som afvick från Pireus (hamnen vid Athen) d. 22 Juli, afsände recerinzen till Frankrike 3500,000 drachmer, till albetulning på intresset för erekiska statsskulden. — Armöen är nu så reducerad, att den endast utgör 3448 man. PERSIEN. Schaken har plötsligen bezifvit sig från Teheran, i spetsen för 10,000 man med 30 kanoner, såsom han säger för att dricka brunn. Enzelske ministern, som fått detta svar på sin lörfrågan hvartbän H. M. ämnade sis, tycker att denna svit är väl stor för en brunnsdrickning, och förmodar att tåget gäller Herat, der regenten nylisen dött, och på hvilket land schaken sedan långiga tider har sina spekulationer. ————A — Den i går utbrutna eldsvådan gjorde större örödelse, än man en timme efter dess utbrott örmodade; men belägenheten var sådan, att man alla fall kunde skatta sig lycklig att branden ) spriddefsig vidare. Elden utbröt i det medlertr hu HA 5 TILA mA OP a