Aftonbladet – 16 augusti 1843, sida 3

fnerier, 606 ylleoch hårtygsfabriker, 446 sidenväfveIrier, 227 sidentygsfabriker, 246 linnefabriker, 184 :pottaskesjuderier, 443 saltpeterfabriker, 240 såpsjuIderier, 1948 garfverier, och så vidare. Många anäggningar tyckas bär kallas fabriker, hvilka egentligen blott äro handtverk. Införseln af handtyverksverktyg hade tilltagit, emellan 4793 till 4839, från ett värde af 411,300 till 4,052,264 silfverrubel, TInförseln af bomull (förnämligast från Persien) var i iständigt stigande: 4839 utgjorde den 315,000 pud; likaledes bomullsgarn (från Persien, Turkestan 0.8. v.) 1600,000 pud, och bomullstyger till ett värde af 3,866,000 silfverrubel. Största delen af den införda ;bomulln och bomullsgarnet begagnas till fabrikation jför grannfolkens behof. Afsättningen af bomullstyger, jäfvensom af kläden, bar i sednaste tider mycket afiaigit i handeln med Asien. I afseende på bomullsväfnader hafva Engelsmännen utträngt de Ryska fabrikaterna ur marknaden; i afseende på klädesprodukItionen måste Ryssarne gifva vika för Beigierne och I Tyskarne; grofva kläden för militärens behof gå hufvudsakligen till Turkiet. Odlingen af silke har betydligt tilltagit. Nystning, väfning, färgning och hvad till fabrikationen och handeln med silke hörer, inbringar guvernementet Moskau ensamt 30 millioner bankorubel om året. Totalvärdet af fabrikaterne utgjorde, 1831, 46 millioner silfverrubel. Näst efter sidenfabrikaterne äro de af tåg och läder betydande. Myciket läder utföres dock för att åter införas, sedan det Iblifvit förarbetadt till åtskilliga varor. Jern och koppar äro vigtiga artiklar för byteshandeln med mindre Joch främre Asien, der handelsbalansen för närvarande jär emot Ryssarne, så att de måste betala en del af hvad de köpa med guldmynt, hvilket genom Persernes händer (mest för bomullstyger och korta varor) Itager vägen till Engelsmännens pung. En högst intressant afdelning af detta verk är den, som handlar om handeln och rörelsen vid nedra Donau, på Svarta och Asofska hafven, med Indien och China, med Iran ioch Turan och nomadolken. Af alt visar sig, att j Rysslands handel i dessa trakter mera afän tilltagit, hvilket hufvudsakligen måste tillskrifvas den dyra och ofullkomliga tillverkningen. Många fabriksgrenar förestår fullkomlig undergång, så vida icke Ryssland företrädesvis lägger sig på bedrifvandet af sådane yrken, som hafva lokalen för sig och kunna i längden motstå hvarje konkurrens. Anmärkningsvärdt är, att hela gränshandeln emellan Ryssland och Asien, ifrån Orenburg ända till söder, öfvergått från de Ryske till Persiske och Armeniske köpmäns händer. En öfversigt af Rysslands handel med andra stater visar, att i medeltal för 7 år Rysslands export stigit till ett värde af 280 millioner, och importen till 262 millioner rubel banko. Ett öfverskott af export öfver importen visar sig här till Rysslands favör, af 48 millioner årligen i medeltal, hvilket, i förhållande till den betydande produktionen af sådane varor, som gå starkt i penningar, såsom spanmål, lin, hampa, talg, jern, koppar, ull, borst, linfrö, o. s. v. icke just kan anses för något lysande resultat. Från Österrike införas varor för ett värde af 14,400,090 och utföras dit för 13,000,000; från Preussen för 10,500,000, och till Preussen för 13,900,000, och från Hansestäderna införas för 530,200,000 och utföras dit för 7,100,000 rubel banko. Om man från de sednare posterne afdrager hvad som från Hansestäderne importeras till främmande stater, så torde importen och exporten emellan de Tyska länderna och Ryssland gå temligen nära upp till lika belopp. De förnämsta exportartiklarne från Tyskland till Ryssland äro, från Preussen: fisk, salt, siden-, ylleoch bomullsvaror; från Österrike: kolonialvaror, vin, frukter, metallvaror, (bufvudsakligen hår, knifvar och dylikt), bomullsoch sidenvaror, ädelstenar och kläden; från Hansestäderna: kolonialvaror, vin, toback, frukter, fårgsaker, rått socker, siden, bomullsoch yllevaror, kläden och ädelstenar. Denna handel drifves till största delen med främmande fartyg, churu i sednaste tider flere inhemska börjat deri deltaga än förut. En af de få ljuspunkterna i Ryska merkantilväsendet framställer Odessa. Denna stadens starka tillvext i lif och rörelse är utan like. Man bör dock dervid anmärka, att den till större delen har att derför tacka ditflyttade utländningars spekulationsanda och drift. År 1793 var den ännu en liten tatarisk by, och 1793, då den fick stadsprivilegier, utförde den endast varor för ett värde af 68,000 rubel banko. År 4844 hade den redan 235,000 invånare och en handel af 12 millioner rubel; 4841 60,000 invånare, en import afl 20 millioner, och en export af 37, hvarvid tullinkomsterne utgjordes 4, millioner rubel. Uppgifterne rörande gränshandeln med Österrike och I. Preussen visa, att värdet af de varor, som införas! rån Ryssland till Preussen, ifrån 4838 till 1841, i medeltal utgjorde 43 !, million och de till Ryssland rån Preussen importerade 40 millioner rubel banko, ! varibland en stor del ädla metaller, både myntade !! och i plantsar. Gränshandeln med Österrike omfattars mest Tyska varor från marknaden i Leipzig, och går t öfver Brody. Äfven transitovarorna till Orienten, i! synnerhet till Persien, taga vägen öfver denna hantr delsplats, Odessa och Redoute-Kaleh (vid östliga stran-r len af Svarta hafvet) till Titlis, och derifrån till Ta-s O ä fe 8 oris, medelpunkten för trafiken med främre Asien. Men värdet af de varor, som gå genom Gallizien, är inga, och inskränker sig till 43 å 47 millioner rubel janko, hvaribland liar och sidenvaror utgöra de anenligaste posterna. Transitohandeln genom Gallizien,! EDET ITSM ARE SA NNE ANSE TNE er Er NE NEAR er I oo