MINERVA ÖCH NORSKA KONSTITUTIONEN Svenska Minerva för i dag förklarar i anled ning af våra anmärkningar i gårdagens Aftonblad rörande hennes artikel om det suspensiva vet och opinionen derom i Norge, att hon ännu ick vet om Aftonbladets anmärkningar blifva anna än attskratta åt. N sådant uttryck af munter het kan visserligen sara ett passande motstyck: till hennes föresående välbekanta gråtande åt för eningen. TImedlertid finne vi deruti en ökad an ledning att ännu uppehålla oss något mera vi Minerva artikeln för sistltidne Thorsdag, som v meddela styckevis med anmärkningar: Vår mening är icke här att kriticera denna kon stitution, eller ens att framhafva orimligheten af all de verkningar deraf till jemvät materiella fördela som grefve Anckarsvärd vill inbilla sina läsare äg rum, och med hvilka man väl finge se huru det rät teligen sammanhänger, om Försynen skulle ett elle annat år upphöra att i sin godhet välsigna de norsk kusterna med torsk, långor och sill.n Denna anmärkning är djup och sinnrik, mer skulle måhända med lika mycket skäl kunna an vändas på andra statsformer i andra länder. On vår Herre upphörde att i sin godhet välsign Sverge med spanmål, gräs och potates, så våg: vi nästan förutsäga, att hela den välsignelse, Minerva anser Svenska folket hemta af sin historia. tjenade till litet eller intet. Meningen med er konstitutions verkan äfven i afseende på materiella fördelar kan väl aldrig vara någon annan, är att statsinrältningarnes och lagarnes olika beskaf fenbet bar en bestämd verkan på den mer eller mindre utvecklingen af de krafter, som genom begagnande af de naturliga hjelpkällorna bi draga till det materiella välståndet, och att erfa renheten visat, att dessa krafter framträda friskar och spänstigare i skygd af den borgerliga fribeten, än under statens förmynderskap eller privilegiernas välde. Vi vilja endast fästa våra läsares uppmärksamhe uppå något. som, äfven derest gr. ÅA. hade rätt utisi na öfverdrifna föreställningar om det norska statsskic: ket, och derest till följe deraf de norska allmänna för hållanderne hade företräde för de sven ka, innebä grunden till denna olikhet, hvilken har djupare rötter än att den skulle kunna upphäfvas genom grundlagsförändringar i det ena landet, till härmning af det an: dra landets former. Må Norge vara belåtet med sir statsförfattning, och må ingen afundas densamma. Sverige har också sin, under hvilken äfven det kar vara lyckligt, och som det icke kan efter godtfinnan. de afskudda sig, eller ens strafflöst göra försöket dertill Det är nemligen så, att, huru man än vill vänd och vrida sig, för att bespotta den så kallade histo or TEEN NER STR EAST KSRR AR KANE AISA NERIKES CRIS