Aftonbladet – 14 augusti 1843, sida 2

(Insändt.) Vid herr landskamreraren Landegrens utnimning till kammarråd gjorde Aftonbladet en modest anmärkning, som gick ut derpå, att embetsverken och enkannerligen kammarkollegium ej äro belåtne med att göras till reträtter för uttjente, om än eljest förtjente embetlsmin. Ehuru denna anmärkning beledsagades af synnerliga aktningsbetygelser mot den utnämude, tog sig likväl Svenska Biet deraf anledning till ett håjtist utfall, hvars hufvudafsigt visserligen var, att, genom förtydning af anmärkningen, uppreia embetsmännens fåfänga emot den liberala pressen, men som :medlertid tasit till problem att ådagalägga, det herr landskamreraren Landegrens utnämning aldrig bordt synas härflyta från någon biafsigt, samt att i alla händelser det vor2 en stor vinst för kollegium, om det ock blott två år fick njuta af hans förmåga. Aftonbladet har med synnerligt undseende upptagit detta Svenska Biets utfall, sannolikt al erannlage: het mot den utnämnde, förtjente och redan ålderstesne mannen; men de faror, som hota belordringsväsendet och embetsmännens derunder beroende rätt, tillåta icke att man lemmnar för mycken frihet åt dem, som försvara godtycket i befordringar. Deras taktik är att icke inlåta sig om befordringsväsendet i allmänhet, men att försvara afvikelserna i hvarje serskildt fall, och de gå genska slugt tillväga derutinnan, att de söka gifva allt tadel af Regeringens utnimningar utseende af ett anfall mot den utnämnde personen, hvarigenom de få tillfälle att vädja till goda och grannlaga menniskors böjelse att öfva heskedlighet och undseende mot individen. Insändaren tror att Sv. Biets sednaste försök i denna väg bör tillintetgöras och utber sig derföre att få framställa några orsaker, hvarföre hr kammarrådet Landegrens utnämning bordt synas just som en produkt af biafsigter. Hr kammarrådet Landegren är icke blott en gammal man, utan äfven sjuklig och har, hvilket icke blifvit observeradt, sednast erbållit ett helt års tjenst!edighet, på grund af sjukattest: det är således visst att han .behöfver och mycket naturlig att han önskar hvilan. Denna bade han ock snart kunnat erhålla och utan någon ansträngning; han behöfde nemligen blott ännu två år stadna qvar vid sin tjenst, vid hvilken han var van och i hvilken han dessutom alltid kunde påräkna biträde af vikarie; efter dessa två års förlopp är han berättigad till pension. I dess ställe mottar han en ny och för honom ovan tjenst: han har således omakat sig och sökt mödan, då han behöfde och lätt kunde finna hvilan. Kan någon utgrunda hvarföre? Den plats Hr landskammereraren nu erhållit, har förut stått honom tillbuds; hvarör mottog nan den icke då? Utan tvifvel derföre att han tervid hade gjort en betydlig förlust. Han hade remligen vida störte inkomst . som latdskamme