Aftonbladet – 4 augusti 1843, sida 3

För omkring 20 år tillbaka ådrog sig ett päronträd (beurre gris), som man planterat vid vestra muren af Jen bondhydda, hr Hivers uppmärksamhet. Detta träd vexte öfver en bädd af kalksten, på hvilken befanns ganska litet vegetabilisk jord: och imedlertid gaf detsamma icke dess mindre hvarje år en rik skörd af god, såftig frukt. Denna observation gaf hr Hiver anledving att förmoda; det dessa underlag affet, djup jord, somoträdgårdsmästarne vänligen tillreda för sina träd läro för: dem såvida i det hela skadliga, att träden derigenom draga ur jorden ett för stort öfverflöd af safter; en kanske för litet anmärkt orsak till deras. sjukdomar och ofruktbarhet. I vexternas konstitution, liksom i-menniskans, synes det fullkomliga helsotillståndet bestå i ett: mellanstånd af magerhet ock fetma. Hr Däty har för längre tid tillbaka visat nyttånafstenar i åkerbruket och deras inflytande på produktionen. Hr Hiver har vidare öfvertygat sig om de stora :fördelar man vid ordnandet af fruktträds underlag i allmänhet skulle kunna draga af stenars inblandning: deras nytta är flerfaldig, de förekomma under långvarigt regn skadliga samlingar afvatten i jordens kaviteter och gvarhålla under torka all den fuktighet, som kan vara nödig för trädens goda tillstånd. : I behof att omplantera en gammal spalier af päronträd om: 240 fots längd, på en -plattband af 42 fots bredd och 32: tums djuplek, började hr Hiver, i följd af ofvannämnde grundsatser, att fylla grunden med sådana stenar, som funnos i nejden till en tjocklek af 8 tum, och de återstående 3 qvarteren, med den i grafven befintliga feta matjorden. Genom en dylik systematisk besparing med den närande jorden, erhöllo dessa träd en stark och fruktbar vextlighet, lika mycket skild från svaghet, som öfverdrifven frodighet. Denna så enkla procedur gjorde att fruktknoppar utsprungo på alla delar af trädet, bj allenast på hufvyudgrenarne, utan äfven längst ned på alla derstädes befintliga horizontella grenar i den mest symetriska ordniug. Hr Hivers fruktträd hade form af en solfjäder: deras grenar: voro reguliert utbredda, och när frukten erhållit sin fullkomliga storlek, erbödo dessa espalierträd den. vackraste anblick, som en trädgård någonsin kan.erbjuda. . Hvad angår beskärningen bör man så litet som möjligt nyttja knifven. Den är lika så skadlig för fruktträdens vext, som missbruket af lancetten för det animaliska lifvet. Den ger anledning till det onda, mot hvilket man använder den, och aflägsnar från ändamålet genom ett för ofta användt bruk. Må de, som ej dela denna tanka, undersöka de vanliga utskotten, hvilkas vext är tvingad inom en häcks tjocklekoch: hvarje år undandraga sig saxeps näpst, och jemnföra. dessa skott med deras första vextlighet: och de skola utan möda kunna öfvertyga sig om ofullkomligheten af ett dylikt behandlingssätt. Träd åter, planterade på ofvan anförda sätt, behöfva nästan ingen beskäring, emedan de skjuta inga vattenskott och hafva inga öfverflödiga grenar. A!l lifskraften utvecklas för bildandet af blommorna, hvilka innebära vilkoren för den kommande skörden. De undersökningar hr Hiver gjort i vegetalfysiologien, hafva öfvertygat honom att trädets frambringande tillhör förnämligast jorden, men att fruktens beror af atmosferen. Den förra kan förlora en stor del af sin kraft, utan att den sednare deraf erfar någon märkbar förändring. (Gardeners Magazine, Annales de Froment.) MEDEL ATT PÅSKYNDA MELONERS MOGNAD: af LAMPADEUS. Detta medel består i att under och omkring melonen strö ett tjockt lag af. ett till två tum finstötja stenkol. Prof. Lampadeus har härmed gjort åtskilliga försök i nejden af staden Freyberg i Sachsen. Afyen under den kalla sommaren är 4813, lyckades det honom att i en med jord fylld, obetäckt låda bringa meloner till mognad: Jordytan, på detta sätt betäckt med kol, antog om middagen en temperatur af 57— 350 å 47!—30, äfven då termometern i skuggan ej visade mer än 45—920 och i solen 25? å372—30. Journ. dagric. des Pays-Bas.) Rättelse: Uti Aftonbladet för sistlidne Onsdag förekomma i uppgiften om jernvågarnas inventarier, på 2 sidan, 3 spalten, tvenne tryckfel i summeringarne: på ä:te raden -står 914,731, läs 373,252 skepvund ; och sista raden står 273,2352, läs 373,252 skepund.