Aftonbladet – 19 juli 1843, sida 1

EN AMERIKANSK STATSMANS TAL EMOT SLAFVERIETS AFSKAFFANDE. En svår fläck på samhällstillståndet i en del al de förenta staterna i Nordamerika, och hvilken man med rättvisa kan förebrå dem, är onekligen slafveriets bibehållande. :Diskussionen öfver denna fråga hemma hos oss företer imedlertid en egenhet, som förtjenar alt. serskildt. tagas i betraktande. Det har nemligen hela: tiden bortåt visat sig, att de s.k. köonservätive, eller just de, som försvara godtyckets och klasskillnadernas sak här hemma, samt söka motarbeta de lägre klassernas lyftning och emancipation på reformernas väg, just äro de, som, när fråga blir om Amerika, fara häftigast ut emot Amerikanerne-för slafveriets bibehållande, och söka ifrån denna omständighet bhemta ett arsument emot det demokratiska samhällsskicket, icke alienast förbiseende den stora inkonseqvens, de derigenom begå, utan äfven visligen förtigande, att inom Förenta Staterna sjelfva finnes ett långt större nit, och alt vida betydligare uppoffringar, både af penningar och personlig möda, göras, för att verka till slafveriets afskaffande, än i något annat land i verlden. I alla händelser måste det vara af stort intresse för oss Europeer, att få en närmare reda på, huru det-i sjelfva verket förbåller sig med slaffrågan i Amerika, på hvilken punkt den under de sista åren befunnit sig, och hvilka de egentliga skälen äro, som förebäras emot slafveriets uppzörande. Vi meddela ett i detta bänseende ganska märkligt dokument, nemligen ett tal i den amerikanska kongressen af en bland de Förenta Staternas notåbiliteter och en nuvarande kandidat till presidentplatsen, m:r Henry Cay, infördt, jemte några förträffliga anmärkningar dervid i .Combes reseanteckningar. Inom den svenska pressen måste dettå tal af två skäl ega ett serskildt intresse. Först och främst är nemligen m:r Clay chefen för de amerikanska prohibitisterne i frågan om handel och manufakturer, och har al! detta skäl alltid blifvit, såväl förut af hr Jobansson i tidningen Argus, .som sedermera vid några tillfällen i Svenska Biet, utropad såsom den vypperste al amerikanska: statsmän; hvarföre det kan RR en a oe RE a år aan Ja FE CS LG