Aftonbladet – 18 juli 1843, sida 2

RR nn tändigheter. BOKHANDELS-BULLETIN. skandinaviska Nordens ur-invånare. Ettl försök i komparativa Ethnographien. Af S. Nirsson. 4:de häftet. Det är en egenhet, hvaröfver Sverige kan vara tolt, att från detta jemnförelsevis så föga folkrika and härstamma flera bland de upptäckter eller omdaningar i vetenskaperna, som genom det snillrika i sin id och det vidt omfattande i sin tilämpning sedermera gjort sig varaktigt gällande yfverallt på jordklotet, dit europeisk kultur hunnit framtränga. Linng är känd till och med på Japan, der man sannolikt vet ingenting om Napoleon, eller Macedoniens Alexander, eller Homeår; nan har blifvit det genom uppfinningen afsexualsystemet i botaniken, som, oaktadt alla försök tt uttränga det, ännu qvarstår oförgängligt. BereLms skall likaså förbifva känd öfverallt, så länse hans elektrokemiska system erfordras till en mängd naturfenomeners förklaring, eller hans ejvivalenter måste begagnas vid kemiska forskninsar och kemisk produktion. För den vidare fortsången på dem ibland naturalhistoriens fält, som Linng ej hann att mer än taga flygtigt i betraktande, hafva de första säkra ledtrådarne blifvit lagde i botanistens och zoologens händer af ÅGARDH, E. Fries och S. Ninsson; man skall ej hädanefter kunna aflägsna sig från dem utan att råka på irrvägar. Vid fullföljden af helt andra forskningar gäller detsamma om den vetenskap, som ligger till grund för den sistnämndes här ofvan omnämnda arbete. Denna vetenskap är på visss sätt ny och den närvarande utvecklingen deraf ett alster af författarens skarpsinnighet; men det kan ej dröja länge, innan den intagit sin plats ibland lärdomens öfriga apparater och funnit talrika och nitiska bearbetare. Hittills har väl uppfinnaren sjelf tillämpat den allenast på sitt hemlands fornminnen; men redan för fortsättningen afsina upptäckter härstädes har han varit föranledd att anlita motsvarande undersökningar i andra länder, ofta de mest aflägsna, och han har dervid spridt ett så nytt ljus öfver andra folkslags ursprung, att tillämpningens allmänlighet kan anses fullkomhgt afejord, i samma ögonblick den ifrågavarande vetenskapens grunder hunnit spridas kring den öfriga verlden. För att så kort och tydligt som möjligt gifva ett begrepp om ändamålet och medlen för dessa nya undersökningar, anföra vi hvad författaren sjelf nämnt derom, i det föredrag han höll vid naturforskaremötet härstädes förlidet år. aHar naturforskningen, sade han, cförmått att ur jorden framleta spillrorna af en. långt före menniskoslägtets tillkomst förgången djurverld, och att, genom jemförelse med de nu lefvande organismer, framställa den för oss i snart sagdt lifs lefvande skick; så måste också samma vetenskap, begagnande samma komparativa method, kunna hopsamla spillrorna efter förgångna menniskostammar och deras qvarlemnade verk, jemföra dem med likdana som ännu någonstädes på jorden fortsättas, och således leta sig fram till kunskap om förhållanden som varit genom att jemföra dem med förhållanden som äro. Det är efter denna method vi öfver det på ofvan anförda sätt uppfattade ämnet, skola företaga undersökningar, vid hvilka vi likvisst hafva flera momenter för jemförelsen än den anatomisktkomparerande Geologen: vi hafva icke blott skeletter och hufvudskålar, vi bafva äfven verktyg och vapen och byggnader m. m.; hvilket allt skall jemföras med nu för handen varande och ännu begagnade. Längre fram i vår undersökning möta vi derjemte traditionen, äfven som vidskepelsen, hvilken sednare är en religiös tradition, ehuru den, likasom oftast den profana, sjelf har glömt sin egentliga betydelse. Alla dessa momenter skola vi använda som undersökningsmedel för att uppnå vårt föresatta mål, att lemna bidrag till menniskoslägtets intellektuella och sociala utvecklings historia., Så klart och omotsägligt detta än förefaller den oförekomne, så möjligt är det ändå, att geologiens och naturalhistoriens exkursioner åt detta håll skola betraktas som ett obehörigt intrång på främmande mark. Men ett så beskaffadt motstånd betyder föga. De som här dröja qvar vid det gamla, skola snart se sig förbigångna af nykomlingarne och dela de föråldrade skolornas vanliga lot! af ofruktsamhet och glömska. Huru långt de : sådant fall komma att stanna efter sin tids upp: RRENO SAR EA SR ANT NAR KE I EE KE IOK TESEN