Aftonbladet – 11 juli 1843, sida 3

Jbärlighet och mötts med den frågan: hvar skall då gasen tagas till edra fiamm-ugnar? svarat: genom serskild gasberedningsanstalt. Han finner nu med förnöjelse, att den tyska bergsmånnen tänkt sig samma utväg. Resonnemanget blir då: gåser för vårt ändamål böra kunna billigare och bedvämare åstadkommas än uti masugven; fullföljer man denna id, så kommer man a priori till det teoretiska resultat, att sådana försök böra kunna anställas med mycket hopp om framgång, Leder man t. ex. kolsyregas genom glödande skol; så vpptar han kol och reduceras till Oxids träffar denna kotoxidgas oxideradt jern (vår vanliga jernmalm), så förvandlar han sig för en del åter till kolsyra. Man bör derföre i hvarje händelse kunna med sådana gaser utsmälta jernmalmer och på fördelaktigaste sätt deraf tillverka stångjern. Ätven dessa försök har Pfort nyligen begynnt och ämnar fortsälta dem sålunda, att han ur musselkalk och träkol eller brunkols-koks uti ett slags rumfordsk kalkugn vill bereda de för gasugnen behöfliga produkterna till billigt pris. Jemte gasugnens värmapparat bör en inrältning af smidJernsrör, till vatten-sönderdelningen, till syrgasberedning, 0. s. v., kunna tillräckligt upphettas, så att smältprocessen med gaser kan gå oberoende al masugnen. Siutlizen bör märkas, att inblåsning af bet luft uti de hittills för nmiasugnens värmapparater använda gaser, liksom uti gaserna i lärskprogessens värmningsugnar, är alt på det högsta rekommendera. eat — Herr Lane Fox; sedan han hållit det tal i underhuset som vi i går meddelade, har sändt ett bref till tidningen The Times, hvari han säger: ÖConnel yltrar till Irländska folket att han ej är en stridsman; nåväl, jag säger eder, Englands folk, att jag är en stridsman, och att det ieke skall dröja länge innan jag skall simma i de otrognas sjudande blod, ända till bogarna på min stridshäst. Några skola måhända utropa, att detta ej är skriftens ord; men jag säger, att den heliga skrift på hvarje sida manar dertill. Jag Har bevisat i Underhuset, att Israels utvalde, alkomlingen af de män, som först ibland alla trott på Evangelium, är ibland öst) ochatt det tillhör honom att tolka Guds ord. oc Jag har hittills påklädt mig narrens kappa och under denna : förklädnad bar jag ransakat våra styresmäns bjertan; men jag har epcder funnit något; Jag aflägger nu narrkåpan och är det lefvande Beviset på S:t.Påui ord: Ty Guds galenskap är visare vän menniskor,, etc. Man finner häraf, att alla -skrufvårne icke måtte vara i beliåll!på denna QConnelsfanatiske motståndare. — NY BERRÄFTELSE PÅ AMERIKAS UPPTÄCKT FRÅN SKANDINAVIEN. Bland bevisen för Amerikas upptäckt af Isländare har för någon tid sedan anförts af en dansk fornforskare, Rafn, att på Rode-Islands södra udde står en gammal stenbyggnad, för hvars tillkomst ingen tradition i orten känt redovisa, men som har fullkomlig likhet med ett normaundisikt bönkapelt från medeltiden. Gissningen, om det varit ew sådant, motsäges så mycket mindre af. historien, som det af isländska urkunder är bekant, att grömländska biskopen, Erik Gaupson, emellan 4442 och 4422 anställt en visitationsresa till församlingen i Vin:and det goda — så kallade nordboerna kusten emellan Labrador och Cheasepeak-boyen — och det faller sig helt naturligt, att der en försåmlng funnits, der funnos äfven kyrkobyggnader. Nyligen har en ritning på den gamla byggnaden blifvit granskad i Munchen, af sädana konstoch förötidstänpnare, som Sulpiz Boisserte, Klenze, ;Thiersch och,Kalfenbach, och de hafva samtligen ansett, Batps gissning fullkofoligen bekräftad genom byggnadens beskaffenhet och, stil; saken kan alltså nu mer anses för afgjord. — Det är roligt för oss nordboer, ätt höra, hvilka tillämpningar som i tyska tidningar göras af detta resultat. Amerikas upptäckt genom Norrmännen; långt före Columbus, beter det, värvalltsä: nu bevisad genonr ett byggnadsmonument; den måste frånonu införas i verlashistoriens. ärsböcker,, såsom, et, obestridligt factum, vill ära för tyska folket. Fyskarne vilja, som bekant är, gerna kalla Skandinaverna ,Nordgermanern, . när de hafva någonting. att berömma dem för, som icke förekommer hos de egentliga Tyskarne sjelfva. a ae ar