— Ehuru vi väl inse att ingen af dem, som ordentligt följa de politiska tilldragelserna i vårt land, lärer underlåta att taga fullständig kännedom om innehållet af den nyligen utkomna brochyrer Några ord angående en och annan dagens fråga från C. H. Anckarsvärd,, tro vi oss dock bör: derur meddela något utdrag, dels för att tillfredsställa deras nyfikenbet, som ännu någon tid torde få vänta, innan brochyren kommer dem tillhanda dels till tjenst för dem, som tilläfventyrs ej komma i tillfälle att derur inhemta: mer än .det lill: tidningarne meddela. Vi välja för dessa utdrag ett litet stycke, som närmare rör författaren personligen, och ett annat, som tillika rör oppositionen i allmänhet. Det förstnämnda stycket är en svit af herr gr Anskarsvärds förklaring angående den, af honom vid sistlidne riksdag, väckta motionen om indrag. ning-af den, vid 4823 års riksdag gjorda, tillökning af 400 000 Rdr i anslaget för hofhållningen Denna förklaring är väl värd att läsas i sin helhet, men hvaäd vi deraf meddela har afseende på den beskyllning, man gjort herr grefven, att har medelst denna motion gjort sig omöjlig som mi nisler: Man förebrår mig, yttrar förf., att jag genom denna, som man vill påstå, obetänksamma handling, gjorde mig sjelf omöjlig sisom minister; mer häruti låg visst ingen skada, ty hvarken jag elle; någon bland mina vänner har hyst den tankan att jag då, vid nära 60 års ålder, mera borde fylla ett rum inom en ministere.n Det är möjligt, att jag blifvit milt fädernesland mera nyttig om jag någon gång förmått, li kasom Brutus inom Tarquiniernes hof, att ställ: mig som fåne, under en djup beräkning att, efte: vunnet insteg, slutligen kunna göra gällande åt minstone någon af de åsister, hvilka utgjort syfte för mitt politiska lif. Men förstäl!ningsförmågar blef ej min; och vid 41840 års riksdag var det alla fall försent. — Om jag kunnat spela en sådan role, om jag kunnat, likasom mången annan krälande i stoftet, förödmjuka mig till tiggande för att derigenom taga ett slags uppbud på mi användbarhet till allt, utan betänklighet vid nå. got; då skulle jag redan hafva börjat 30 år för år 4840. — Det är möjligt, att jag då kunna: bringa mig fram: till ett inflytande, som sedar kunnat nyttjas till det allmännas gagn; men nä det ej stått att vinna utan falskhet, utan föröd mjukelsey bar jag funnit mig ej vara kallad til ett sådant värf — och sörjer ej deröfver. Det andra stycket bar afseende på den, unde riksdagen och länge efter dess slut omtuggade be skyllningen, först att oppositionen stått i förbindelse med posseska mivisteren, och sedan at oppositionen icke, som sig bordt, understödt pos seska miniteren. Grefve Anckarsvärd yttrar härom SA OSPERIET ORNNGET TINNE ES RRD TE MSE FN NNE TNE OR ATTAN TRE IKE TESEN