Aftonbladet – 6 juli 1843, sida 2

puterad för staden Oedenburg, nu befordrad till öfverappellationsråd, i hvilken egenskap han icke kan såsom riksdagsman uppträda. (Slutet följer.) SETS STOCKHOLM den 6 Juli De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af den 253, från London af den 27, samt från Hamburg af den 30 Juni FRANKRIKE. Den stora frågan, om reduktion af ständiga armeen, har fått det slut, som man kunde förmoda, då ministeren gjorde den till kabinettsfråga. Den blef nämligen afslagen i hufvudsaken: personalens förminskning med 44,000 man, genom omkring 200 röster mot 480. I en del detaljer torde likväl mindre indragningar komma att beslutas. Det är naturligt, att spanska händelserna gifvit goda svepskäl, ehuru för en så militärisk nation, som den franska, behofvet af soldater, vid ett krig, lätt kan åstadkommas. Man har blifvit mycket indignerad öfver finansministerns dubbelhet i fråga om statsfinansernas tillstånd, hvilket af honom inom tre dygn beskrifvits först såsom det mest fördelaktiga, och sedan såsom så betänkligt, att ett lån torde behöfvas. Förhållandet är, att uppgifterna vållat först en höjning och sedan en sänkning i fonderna; och det visar sig, att den bankier, som mest kan glädja sig åt kabinettets gunst, vid förra tillfället såldt betydliga belopp, som han nu återköpt. Man finner häraf, att statslånesystemet åt-minstone gagnar regeringspersonalen, som kan skapa dylika höjningar och sänkningar i statspapperens värden efter behag, samt veta att i god tid och i all tysthet draga vinsten af förändringarna. Om detta kan dock sägas: att äfven i länder utar statslån finnas lyckligtvis andra spekulationsgrenar som tillåta enahanda industri. Den aflidne Garnier-Pages likkista flyttades der 24 Juni i nya grafven, på Pere Lachaise, de: monumentet kommer att uppsättas. Insamlinger till detta uppgår redan till omkring 9,000 francs En del deputerade och litteratörer hade infunni sig vid tillfället och strödde blommor på grafven Grefve Plater har bildat en ny polsk journal och skall uppträda i opposition mot det af furs Czartoryski representerade kotteriet. Påfven i Rom skall hafva ämnat författaren a Gnie du Christianisme, en lika triumf i Rom som egnades Petrarca i 14:e århundradet; mer Chateaubriand skall vara besluten att undanbedj: sig den. De underrättelser, som nu med telegrafen an: komma från Spanien, hållas mycket hemliga, mer meddelas genast till engelska missionen och span ska enkedrottningen. En mängd spanska flyktin gar halva ankommit från gränsen: ibland andr: general Valdez och Zurbanos fru. Ett i förstaden St. Germain utbredt rykte, at hertigen af Bordeaux skall hafva lemnat Padu: och rest till Turin, har väckt oro i Tuilerierna. SPANIEN. Enligt telegrafunderrättelser den 253 Juni til Paris, hade Espartero den 24 sama månad lem: nat Madrid, åtföljd af generalerna Linage och Fer ras samt krigsministern, för att tåga mot Valen cia; 6,000 man trupper hade föregått honom men man tror, att trupperna komma att göra halt så tidigt att, i händelse Valencia kan lugnas, d derefter kunna afmarchera mot Barcelona. Garnisonen i Madrid var nu så svag, att blot ett kavalleriregemente fanns qvar. General Seoane hade lemnat Sarragossa mer alla dervarande trupper och afväpnat Lerida, sam begifvit sig jemte Zurbano vidare-på vägen til Barcellona. Den sednare hade sökt uttaga en kon tribution af staden, men blott kunnat utpress bälften af hvad han fordrade. Juntan i Barcellona har utfärdat en kraftig pro klamation till Catalonerne; och hela provinsen sy nes besluten att försvara sig till det yttersta Alla landets södra hamnar deltaga i insurrektio nen och som kronans fartyg äro i deras händer hafva de säkra kommunikationer sins emellan ge nom dessa. Af armeen har mycket befäl oci manskap öfvergått till dem. 4 bataljoner, son Zurbano afsändt till Lerida,. bade fallit från ho nom och marcherat till Valencia, för att tjen: dem: och Prim, som anför dem, samt redan tå gat emot Seoane, antager inga af de officerare som deltogo i enkedrottningens revolutionsförsöl 4844, men har deremot erhållit talrika anbud a officerare vid armåeen och milisen. Att alla a Regenten förafskedade befälhafvare redan erbjudit! vice Ah antamite i än mifiunt