Aftonbladet – 6 juli 1843, sida 1

DEN UNGA SIBERISKAN ). AF XAVIER LE MAISTRE. Några dagar innan Prascovia hann till Kamoäicheff, öfverraskades hon på vägen af en häftig storm. Hon hade gjort en af de längsta dagsmarcher, och för att uppnå närmaste boning, den hon icke trodde vara långt aflägsen, fördubblade hon sina steg; men en orkan uppryckte ett träd och nedkåstade det i hennes väg, 1 förskräckelsen sökte bon sin tillllygt i skogen. Hon tog sig plats under en gran, omgifven af höga buskar, för att skydda sig mot vädrets wvåldsamhet. Stormen varade hela natten, och den unga flickan förblef här utsatt för regnet och ovädret, som icke upphörde förr än följande morgon. Då dagen grydde, släpade hon sig fram till vägen, utmattad af köld, hunger och trötthet. Lyckligtvis förbarmade sig en bonde öfver henne och tog henne upp i sin kärra: Mot klockan ålta kom hon till en stor by; bonden, som icke skulle stanna här, släppte henne af åkdonet midt på gatan, och fortsatte sin väg. Prascovia föreställde sig att hon skulle bli illa emottagen, ty det hus hon såg framför sig hade ett bättre utseende; men, plågad af hunger och trötthet, beslöt hon sig dock att våga ett försök; hon nalkades ett fönster der en qvinna satt och rensade ärter; bondgumman såg en stund föraktligt på henne och visade sedan bort henne. Prascovia hade, då hon stez ur vagnen, fallit omkull och kläderna dervid blifvit öfverhöljda med smuts. Den hiskliga natt hon tillbragt i skogen, i förening med brist på föda, hade äfven i :) Se ÅA. B. JM 151 och 152.