Aftonbladet – 4 juli 1843, sida 3

eHer död; men, icke nog dermed — Hr Carl Frima synes, i harm och sorg öfver förlusten af denne ?si son, på anledningar; hvilkas halt vid närmare efter sinnande svårligen håller prof, i bifogade noter ti brefvet tagit min sons brottslighet nästan för afgjorc och uppställt en parallel mellan honom oeh Breitfelc samt mordet å postdrängen vid Skara. Hr Carl Friman, hvilken i ett det vänskapligast bref af den 42 sistl. April föreslog, att hvilkender af oss fäder, som först erhölle underrättelse från vår barn i Amerika, dessa underrättelser måtte vara gla da eller sorgliga, så skulle vi genom handbref genas meddela dem till hvarandra, har icke allenast förgö tit detta sitt löfte, enär han, utan all förutgången un derrättelse derom till mig, låtit i allmänna tidninga införa ofvannämnda bref med noter, utan äfven glömt att det fanns ännu ett fadersoch modersbjerta, hvi ka kunde hårdare krossas än hans eget, förutsatt at Hr Frimans beskyllning vore grundad. — En af han fem välartade söner oskyldigt dödad? men min end son mördaren! Den sinnesstämning, hvari jag försattes efter läs ni ingen af omnämnde tidningsartikel, kan endast upp fattas af dem, hvilka erfarit frätande bekymmer fö sina barn; och således icke ens af Hr Carl Frima sjelf; och derföre bar det nu först, efter en lång sor gernas dödsdvala, varit mig möjligt, att med redi tanka uppfatta de förhållanden, hvilka i artikeln an gifvas, dervid jag dock kommit till det lugnande hopp att min son, från hvilken jag äonu ej erhållit bre: sedan han ankommit till Amerika, kan vara, och tro ligtvis är oskyldig till reskamratens förmodade död Jag vill derföre i korthet angifva skälen för det samma. Min son, Nils Henrik, hvilken, med undantag a 3:ne år, dem han tillbringat i Westervik, har oaf brutet vistats hemma, och aldrig gilvit mig ringast anledning till annan tanke, än att redliga tänkesätt grundade på sann Gudsfruktan, styrde hans vandel fick, efter en trägen önskan, i medio af Juni månvar nästlidet år, afresa från hemmet till Götheborg, fö att, efter föregånget aftal, i sällskap med Hermai Friman, såsom kolonist begifya sig till Norra Ameri ka. Efter förmåga hade jag utrustat honom med et icke obetydligt förråd af kläder, dels förvarade i e större kappsäck, dels i en vanlig säck af linneväf samt, ett kreditiv inberäknadt, lemnat honom i kon ianta penningar 480 Rdr Rgs. Före afresan från Gö theborg skref han till hemmet ett ömt, och af san: förtröstan till Gud uppfyldt afskedsbref, deri han äf ven omtalar, det hans 14 dagars vistande i Göthe borg ej kostat honom mera än 47 Rdr, emedan har iakttagit all möjlig sparsamhet: att han inköpt mat säck för resan för 20 Rdr samt diverse smidesvaro till arbetsverktyg för 25 Rdr, allt Rgs. Om det m antages, att 22 mils resa till Götheborg med 4 häs kostade 45 Rdr samt öfverfarten till Boston 426 Rdr på sätt Hr Carl Friman sjelf uppgifver, så återstoi honom vid ankomsten till Amerika 277 Rdr Rgs hvaremot Herman Friman, enligt fadrens egen upp gift, blott hade 400 Rärs öfverskott. Norskarne, hvilka, vete Gud af hvad anledning velat ingifva bröderne Friman alla upptänkliga miss tankar mot min son, äfven på sanningens bekostnad hafva sagt att klädsäcken, likasom 4 medhafda såg blad, tillhörde Herman; men detta är osanning: d hafva sagt, att Herman Friman gick ensam i land Boston dem 46 Augusti, kl. 6 e. m., för att köp äpplen, och blef sedermera aldrig synlig: att Melan der hade Hermans penningar i sitt förvar, samt be gagnade sig af desamma: att Melander var ute staden fram på natten, ehuru han sjelf nekar dertill samt att Herman hade inga penningar i sin kista Vid sammanställning af allt detta, och då Norskarni bestämdt talat osanning i afseende på klädsäcken oci sågbladen samt Hermans penningar, dem Melande icke kunde vara i behof att begagna, framställer si; sjelfmant några ytterligare tvetydigheter i Norskarne: uppgifter: 4:0 Huru kunde t. ex. Herman gå i land, för at göra uppköp, utan att först begära penningar af Melander, i händelse den sistnämnde innehade bådas reskassa? 2:0 Kunde det vara på förhand beräknadt af Melander, att han, sedan Herman ej syntes återkomms: om aftonen, skulle fram på natten gått i land i er okänd stad, för att der uppsöka och undanrödja Her. man, utan att efterlemna ringaste spår? 3:0 Hvarföre återkom ej Herman till fartyget före nattens inträdande, då han endast gick i land för att köpa äpplen? 4:0 Herman gick ju i land kl. 6 på eftermiddagen, men Melander ej förr än på natten, efter Norskarnes appgift ? 5:0 Huru kunna Norskarne försäkra att Herman hade inga penningar i sin kista, och huru hafva de vå behörigt sätt kommit åt att göra undersökning lerom ? Dessa hvarannan korsande frågor återstå ännu outedda, och jag har af det föregående all anledning nisstänka, att det är Norskarne, som sagt osanning; anbända det är de, som veta mera om Herman, än le velat yppa. Melander, hvilken aldrig förr varit från hemlandet, ich icke kunde ett enda ord Engelska, skulle, under lerman Frimans ledning, hvilken varit hos sina bröler i Amerika för 3 år sedan, ankommen till nya erlden, hafva, för att åtkomma 100 Rdr Rgs, under