Aftonbladet – 4 juli 1843, sida 2

Kronprinsen var undersåte och ej kunde bryt: ett löfte, -som Konungen gifvit. Hans Kongl Höghet blef nödsakad att underskrifva, liksom äl ven. Prinsessan. Så blef denna sak afgjord til högsta missnöje för mina föräldrar, hvilka sedar sökt ingifva mig lika mycken vedervilja, som d sjelfva känna, för detta giftermål; och de ha der uti så väl lyckats, att jag aldrig kommer att fråga om denna förbindelse eftergifva för Natio nens önskningar, om ej öppen fara för Staten oci dess intressen uertill tvingar mig. Prinsen återtager sin berättelse efter Konun; Fredriks död, som timade den ?54 Mars oc! April 47314. i Jag förbigår de sista åren af Salig Konungen (K. Fredriks), liksom de första al Konungens, mil faders regering. Jag var då ett barn, och, churt den olycksfulla katastrofen af 4756 föregick unde; mina ögon, såg jag den endast såsom ett förvå nadt barn. Jag bör dock säga, att jag, oaktad min späda ålder, likväl kände lifligt, och att sor sen öfver förlusten af Grefve Stromberg 5), mir Guvernör, och af Hr Dalin 6), min Lärare, hvilk: man tog ifrån mig, affekterade mig så, att jag föl i en sjukdom. Jag gret också mycket, då jar måste skiljas från min andra Guvernör, Grefve Bielke. Man salte i deras ställe omkring mig personer, hvilka verkligen hade er forderliga egen skaper, för att uppfostra en ung prins, men sak nade en väsendtlig egenskap, nemligen att ega sir lärjunges förtroende. Såsom allt skedde af parti anda, så hade man med flit valt folk, som föl Konungen voro misshagliga, och man hade tvungi mina föräldrar att mottaga dem. Följden var, at de, som lemnade mig, seende sig bortjagade af de! berrskande partiet, gåfvo mig på förhand de mest ofördelaktiga begrepp om de personer, åt hvilke min ledning skulle anförtros. Sådana intryck skulle nödvändigt bortskämma den bästa natur oci förstöra den grundval, som mina förra Lärare hade lagt. De borde naturligtvis ha förstått detta. Mer de märkte det ej; ty sådan är styrkan af parti andan. Jag var också till den grad förut inta gen, att jag gjorde mig en förtjenst af att gör: rakt motsatsen af hvad desse herrar sade mig och ansåg alt ingenting kunde bättre bevisa mir tillgifvenhet för Konungen, än att ständigt mot: säga dem. Dertill kom att tvänne af dessa ho: mig anställda personer voro löjliga nog, hvilk: man också ombytte för andra, mindre odräglig: för Konungen. Dessa begge, som sålunda skiljde: vid mig, voro Baronerna Wrangel 7) och Silfver hjelm 8). Den förste var en son af den tapprq Fältmarskalken Wrangel 9), som blesserades vi Willmanstrand, af alla Generaler den, som genox sin oförskräckthet mest hade utmärkt sig. Sonel hade blott sin fars namn; men hans häftiga oc! oroliga sinne gjorde honom föga tjenlig för upp fostran af en Prins. Den andre förtjente sin plat genom sitt bjertas egenskaper, men något inskränk och ytterligt okunnig, var han ej egnad att in gifva aktning. Man satte i deras ställe Baror 3) Grelve Claes Stromberg kallad, såsom HofMar skalk, till Riksråd 4754. Vice Guvernör hos Kron prinsen, under Grefve Tessins vistande på lande åren 4754, 35. Nedlade sitt Rådsämbete 4764 Död på Claestorp, i Södermanland, barnlös, den 2! 6) Kallad 4734 till Kronprinsens informator och sam ma år adlad. Skildes är 4756 från nyssnämnde sit befattning. Dog 4763 den 42 Ang. såsom Hol Kansler. 7) Georg Gustaf Wrangel, kallad 4756 såsom Öfver Adjutant till Kavaljer hos Kronprinsen. 47357 Pre mierMajor vid Drottningens Lifregemente. 4737 och 4759 förste GeneralAdjutant vid Armeen Pomern. 41760 minister vid NederSachsiska kret sen, men rappellerad 4764; tog 1769 afsked såson Öfverste med General Mojors namn, heder och vär dighet, hvilken 47735 ökades till generalLöjtnants. blef s. å. Landshöfding i Westerbotten och Ledamo! af Regala Bränvinsbrännings-Direktionen. Lands höfding i Halland 41784. Envoye Extraord. oct Minister Plenipotent. i Italien 4789. Utnämnd Mi nister i London 4795, men emottog ej denna be. skickning. Tog afsked från Landshöfdingeembete s. å. Död i Livorno den 7 Dec. 17953. 8) Fredrik Silfverhjelm, son af FältMarskalken: Göran Silfverhjelm, kallad år 417356 såsom Löjtnant vid Lifgardet till Kavaljer hos Kronprinsen. Dog såsom karakteriserad Öfverste 1783. 9) Friherre Carl Henrik Wrangel utgick i kriget såsom Generalmajor och Chef för Skaraborgs regemente, 4743 Chef för Nerikes och Wermlands regemente och General. 41754 Fältmarskalk. Dog d. Am MM Än. ev