sedan jag emottagit denna förvånande tidning, insände jag till E. K. M. generaladjutant för armen såsom förklaring mitt und. memorial af den 48 Mars 1840, hvilket af Hr general Lefrn blifvit handlingarne bilagdt. Detta memorial åtföljdes af en ny sjukattest, utgifven af en i Wien då varande Svensk läkare, doktor Berg, som på sin embetsed intygade att jag ännu ej var återställd till helsan, och att jag hade haft fulla skäl att följa den af lifmedikus Hartmann i Rom mig gifne föreskrift att ej blottställa mig för faran af en vinterresa till Sverige. Genom detta betyg, handlingarne bifogadt Litt. G., var således mitt fortfarande sjukdomsförfall styrkt, ända till den 48 Mars 4840. Till svar på mitt nyssnämnde underdåniga memorial, erhöll jag i Wien från E. Maj:ts generaladjutant för armeen en skrifvelse, AA: 324, af den 43 April 4840, handlingarna bilagd under Litt. J. Den meddelade mig 41:0 en, till nämnde generaladjutant utfärdad note af den 24 Mars 4840, undertecknad af Hr statssekreteraren Grip och innehållande, att E. Maj:t i nåder funnit den af chefen för ingeniörkorpsen vidtagne och nu i underd. anmälde åtgärd (att mig ur rullorna afföra) vara med författningarna öfverensstämmande, men dock i nåder pröfvat godt förordna, alt med förslags upprättande till succession efter kapten Cronstrand må anstå . . 2:0 Anmaning att ofördröjligen, efter skrifvelsens emottagande, utan omväg, till Stockholm återvända och, efter framkomsten, mig hos chefen för Konql. ingeniörkorpsen anmäla. 3:0 Att mitt underd. memorial af den 48 Mars 1840 vore hos E. Maj:t föredraget, men att E. Maj:t deraf ej funnit skäl till ändring i beslutet af den 24 Mars samma år. Ett öfvyermått af olycka ville nu attjag, straxt efter denna skrifvelses inhändigande, föll i en trappa och krossade ett refben. Detta skedde i närvaro af E. K. Maj:ts. minister i Wien, generaladjutanten grefve Löwenbjelm. Jag hade redan inrapporte:at till E. M:ts generaladjutant för armten, att jag skyndsamligen skulle hörsamma ordren af den 43 April, då jag nu åter fick intaga sjuksängen för en och en half månad, hvarom grefve Löwenhjelm, då jag var urståndsatt att skrifva till E. M., i underd. visade läkareattest. Jag hade genom fallet lidit skador även i bröstet, och iäkaren skickade mig derföre, i början af Juli, till baden i Ischl, på vägen emellan Linz och Salzburg. Här inbändigade jag deaxa 24 Juli 4840 rån chefen för ingeniörkorpsen. Hr general Lefren, en skrifvelse af den 3 i samma månad. Den meddelade mig E. M:ts nådiga generalordres af den 27 nästförutgående Juni, genom hviiket jag beordras att i Wien öfvervara försöken med major Bigaros krigsbroredskap. Jag hade skrifvit till Hr general Lefien den 48, den 21 och den 341 Juli 4840 från Ischl. Derefter insände jag till honom från Tulla, på Donau, der de första broslagningsförsöken företogos, under den 4 September en lårg och detaljerad redogörelse om dessa försök; men jag fick ännu aldrig ett ord till svar eller till kunskap, om Hr generalen hade fått någon endal min skrifvelse eller om Hr generalen ens emottog dem. Då upphörde jag att skrifva till honom. Andtligen erhöll jag, den 27 Februari 4841, Hr generalens skrifvelse af den 44 i samma månad,i i ordningen den andra, jag någonsin haft från .honom. På denna skrifvelse afgaf jag från Wien, den 3 påföljde Mars, ett svar, som, på Hr general Lefråns yrkande, Kongl. Krigshofrätten ansett såsom tadel af. ordres, ett beslut, som, i slutet af dessa underdåniga besvär, skall blifva föremål för granskning. I den enkla och, på målet bilagde handlingar grundade historik, jag haft nåden nu framställs, förmodar ) jag det vara klarligen bevisedt, att hela min utläntska resa, jemte det, att den var en följd af E. K. M. mig nådigst gilna uppdrag itjensten, också under hela tiden ej visat något fall, då jag trädt utom detta mitt ärende. Alt i fremmande länder irh mta kännedom om pontonväsendet och hvad derm d gemenskap egern, är ett ej så ringa uppdrag, att det ej fordras många år, för att grundligt redogöra derför. Detta var, i min ställning, så mycket naturligare, : som yrket omöjligen kan läras utan praktisk handläggning, och det hos oss i Sverge ej funnits hvarken !: pontoner, som förtjent detta namn, eller pontonierkorps. För mig var frågan ej den, att prunka med ettl: visst antal ark fram öfver pontonyrket, i en lätt uppsats och lysande rapport öfver besök vid några broslagningstillfällen: saken borde tagas allsarsammare; den handlade om ett af de nödigaste fortskaffningsmedel för armten, om ett fältredskap, hvars mer eller mindre duglighet ofta afgjort krigshärars öden, och: som derjemte är. af alltför kostsam natur, för att kunna, en gång uppsatt, förändras efter dagens hugskott. Det s var mig nödigt, för att kunna döma emellan alla de olika arter pont ner, de europeiska staterna ega, först att känna alla de verkningar, floderna bjuda mot fältbryggor, samt sedan att i minsta detalj förstå deli mer eller mindre lyckliga sätten, att häfva dessa hinder. s Det är ock ej nog att känna pontonernas hållbarhet, än den grad af lätthet, hvarmed de kunna följa armåens rörelser i fältet. För att känna detta, måste floderna studeras i alla deras olika lynnen. Och för redskapen, all dess detalj beräknas i vigt, rymd och styrka. Detta har ock gifvit mig fult upp att syssla, i synnerhet som ofta skedda förändringar, dessa sednare ären, efter nyare uppfinningar, i de olika ländernas broredskaper, hafva tvingat mig, att många gånger om återbörja kalkylerna. Med Biragoska brotränen i Wien hade jag år 1841 tabellariskt jemfört sex andra broträner, och öfversände till Hr general Lefrån, i skrifvelse af den 5 Mars samma år, 2:e tabeller med tillsammans 64 ko! lumner, för de lika många olika afseenden, hvarutinnan jag hade beräknat dessa. Jag har sedan denna tid sett mig nödsakad öka mitt arbete med beräkningar öfver ännu fem broträner: en ny fransk, en holländsk, en preussisk och tvenne ryska, hvarom jag, på min hemresa från Wien och sedan genom E. K. M:ts missioner i Paris, Haag och Petersburg fått uppgifter och ritningar, till svar på af mig uppsatte frågor — de sista svaren inkommo detta år. Blott den omständigheten, att alla ländernas olika mått och vigt mäste i tabellerna reduceras till en expression, visar vidden af arbetet, och utan detta kan ett resultat, t. ex. af Biragoska broslagningen, ej för vetenskapen vinnas. . Det borde i detta penibla kall, och då jag, som redlig man, med hela min håg och all förmåga tjente DD 227 Asch fädarnacstlandat fill Senaeraladintantonc för