Aftonbladet – 30 juni 1843, sida 2

väst, både i politik, statsmannavärf, regeringsconst och allt annat. Med ett ord: han har ej ärt sig att orera, men deremot — 0 synd öfver la synder! — tror han sig vara mycket commt I fauty, när han, midt imellan sköna, goda, innemska provinstermer, och med sin egen provinslialekt, inblandar alla de gamla franska glosor som han hört pappa, mamma, mormor och alls te onklar och alla tanter i verlden, hvilka haf ingaste anspråk på att vara gens comme il faul med god ton, tournure och takt, — begagna, och hvilka, (de forn-franska glosorne) en viss älskvärd ych högt aktad general, som följer med sin tid land sjelfvaste förtrupparne, såsom stor språkpurist försäkrar sig kunna uppleta minst tio svenska synonymer till. Det är just sådana ord som: charmant, elegant, frappant, interessant, surprenant, insinuant, piquant, moquant, parlant, dansant, etc. ete. Det är först i Stockholm, som han sex alnar under jord skall begrafva alla dess samla, goda ord, som tjenat honom och hans förfäder i flera generationer tillbaka, så villigt och itan att beklaga sig. Det är nu först, han med sitt svenska munförråd skall uppleta passande surrogater, hvilket understundom faller sig litet svårt både för löjtnanter och ickelöjtnanter. Och mu veta vi rakt ingenting att säga om löjtnanten innan han varit i Stockholm, men så mycket mera om den, som kommer derifrån; ty ingalunde var vår mening varit att afteckna. löjtnantens rån proviasen uppträdande i sjelfva Stockholm medan det kan blifva en sak. alldeles för sig jelf, och som visst lika mycket förtjenar sin egen kizz, som salig farbror Markus Gräl — sin egen 71sa.