Aftonbladet – 23 juni 1843, sida 3

— V.v Re re Jag vet alldeles icke hvad han har här att göra, yttrade frun och de röda punkterna i hennes ansigte vidgade sig, han borde verkligen sjelf finna, att han ej kan vara välkommen i Skråköping. Huru då, min nådiga?) frågade kapten Wassbuk med uppspärrad mun. Jo, den som har för sed att göra narr af folk som ban. Det var blott för några år sedan han var här i staden och var då med på en af våra subskriberade assembleer. Vips skref han ett pasquill, som nyss är infördt i hans bok, det der som kallas: En bal i , det vill säga i Skråköping.n Och der beskref han hvarenda menniska, tilllade mamsell Gallsten. Ja ganska riktigt, fortfor frun allt mera förifrad, min Amy och hennes kusin Betty voro på balen de enda klädda i siden, och så skrilver han, — kommer mamsell Gallsten i håg de försmädliga verserna om stadens innevånare ? Nej bara en vers, svarade mamsellen. Låt höra; å propos, det ör satans qvickt, ha, ha, ha, allt hvad han skrifver,, interfolierade kapten Wassbuk. Lagom qvickt, sade kommerserådinnan och kastade en genomborrande blick på ungkarlsskalden. Läs upp det, hon min Jilla mamsell, men sakta, för kapten.n Ja, efter befallningy, sade mamsell Gallsten, och började: Med armarne i kors högtidligt, Liksom Napoleon de stå, . Dermed menade han ingen annanäjust häradshöfdingen Quickelqvist och notarien Groblad, som