VEDERTAGNA (Afskrift.) På begäran af Hr Bränneri-Inspektor J. Ohlsson-har jag undersökt en af honom till trädkär!s öfverstrykning använi fernissa eller så kallad glasur, och får om densamma lemna följande intyg: Nämnde glasur, hvilken egentligen är ämnad att bogagnas såsom ett skyddande öfverdrag inuti Jäsniogs-kar för Brännerier och Bryggeriverk, bar af mig befunnits ganska väl emotstå jäsande vätskor och hindra dessas inträngande i trädet. Den är utmärkt hård men ej spröd, hvarföre den äfven tål starka stötar, utan att deraf skadas eller lossna, och bör följaktligen äga mycken varaktighet. Jag anser således densamma kunna icke allenast fullkomligt uppfylla ofvanberorde ändamål, utan äfven med fördel nyttjas för sådana trädkärl, hvar födoämnen i allmänhet skola förvaras, emedan den genom sin olöstighet i de vätskor, som dervid kunna komma i fråga, skyddar trädet ifrån insugning af sådana ämnen, som hafva benägenhet att surna eller ruttna; hvarjemte äfven må nämnas, att denna glasur ej innehåller någon för helsan skadlig beståndsdel och icke meddelar åt matvaror, som dermed sättas i beröring, någon obehaglig lukt eller smak. Stockholm den 19 September 4842. G. E. PASCH, Professor. (Afskrift.) Efter begäran har jag undersökt en af Bränneri-Inspektoren Hr Ohlsson gjord anstrykning på trä, ämnad att vid bränvinsbränning skydda Jäs-karen trån att antaga den för jäsningens gäng skadliga syra, genom hvilken afkastningen ofta betydligen minskas, och anser jag denna anstrykning ganska tjenlig och bättre än något annat af de medel för samma ändamål, hvilka kommit till min kunskap. Stockholm den 27 September 1842. G. M. SCHWARTZ. (Afskrift.) På begäran af Hr Bränneri-Inspektor J. Ohlsson får undertecknad lemna det intyg, att den af Hr Ohlsson tillverkade fernissa eller Emalj, att dermed glasera trädkärl, hvilken Ema!j härstädes blifvit använd för Jäs-karen m fl. kärl i Bränneriet, befunnits fullt ändamålsenlig i så måtto, att den gifvit trädkärlet en glatt och hård yta, hvilken, då den ej våldsamt åverkats genom stötar eller längre nötning med hårdt verktyg, bibehållit sig oförändrad af de ämnen med hvilka den härstädes kommit i beröring, nemligen de uti jäsande mäskning sig utbildande syror. Ju porösare och äldre trädet är, desto bättre tycks denna fernissa eller Emalj fästa sig deri. Enskede den 44 Februari 1843. AXEL ODELBERG. (Afskrift.) Undertecknad, som varit i tillfälle att pröfva nyttan af Hr Bränneri-inspektor J. Ohlssons bränvinsbränningsoch emaljerings-methoder, gör sig ett nöje af att tillkännagifva det ban, vil begagnandet af den förra, på en sin egendom Jacobsberg, vunnit en ökad bränvinsafkastning af 25 pro: cent utöfver hvad der förut erhållits; ett förhållande som säkerligen visat sig än fördelaktigare, bade jästberedningsoth jäst-karen varit emaljerade, hvilket med anledning af pågående bränning, då Hr Ohlsson öfvertog ledningen af bränneriet, ej lät sig göra. Med den af Hr Ohlsson beredda Emaljen gjordes dock försök till anstrykning af mjölkbunkar, som visade ett högst fördelaktigt resultat, de dertill använde bunkarne dels af Gran, dels af Furu och Ek förfärdigade, beströkos med ifrågavarande komposition, fylldes med nymjölkad mjö!k och ett lika anta! Bleck-. Kopparoch Stenbunkar fylldes vid samma tid med lika ämne. På 3:dje dagen skedde afskumningen, då det visade sig att de emaljerade bunkarne lemnade både mera, tjockare och bittre grädde än metalloch stenkärlen, ett förhållande hvilket jag tillskrifver det genom emaljen skyddade trädkärlets egenskaper att bibehålla en jemnare och för gräddbildningen tjenligare temperatur. Ytterligare lät jag mjölken qvarbiifva i 9 dygn i bunkarne, för att utröna huruvida emaljen möjligen kunde lösa sig genom den i mjölken sig utbildande syran och derigenom bibringa mjölken en främmande smak, men fapn äfven i a tta hänseende kompositionens fördelar bekräftade; när jag härtill lågger att trädkärlens kostnad, emaljeringen inbegripen, betalas endast af räntan, som skulle drabba de dyra kopparkärlen, finner jag en ökad anledning att till framtida bruk uteslutande på mina egendomar använda sådana kärl. Med den i ämnet vunna erfarenhet tror jag mig böra tillstyrka hvar och en bränvinsbrähnare och ekonom att tillegna sig Hr Ohlssons bränvinsbränningsoch. emaljeringsmethoder, hvilka jag härmed till det bästa rekommenderar. Stockholm i Maj 1843. Puirie SCHWERIN, Öfverste.