— I sjön vid Skeppsbron fanns sistlidne Lörlags natt liket af en korporal vid lifbeväringsregenentet, och i Söndags drunknade, vid badning, en Dalkarl vid Hornsberg. — Af de förlidne vecka rymde fyra korrektioister har en, vid namn Löfving, blifvit anträffad och agen. — En kopparslagarearbetare, vid namn Jansson, som förut varit tilltalad för samma slags brott, har lifvit häktad, för det han i husen emottagit till förenning och reparation kopparkärl hvilka han sedan icke återställt, utan bortsålt och förskingrat. — Det förut omtalade målet, angående en pigas häktande och misshandling af polisbetjenten Spångberg, har icke blifvit afgjordt i Poliskammaren, och, besynnerligt nog, ej ens remitteradt till domstol, utan den missbandlade har blott fått hänvisning, att instämma målet till domstol, sedan tvenne ojäfvige och trovärdige män intygat. att hon lidit våldsam behandling, Hade pigan, i sin tur, gifvit polisbetjenten ett slag, så hade hon, om hon ej egt 66 Rdr 32 sk. Bko, fått 928 dygns fängelse vid vatten och bröd, och i sådana mål får polisbetjeningen sjelf vittna. Detta är så kallad jemnlikhet inför lagen. —— —tli— — — I Samlaren med sista posten finner man följande bref, rörande förmodad upptäckt af den, som begick det beryktade mordet å kryddkramhandlanden Nisser i Stockholm, år 4848. Brefvet, adresseradt till Nissers dotter, är dateradt den 24 Maj innevarande år: Goda Mina! Åter bref ifrån mig igen! Men jag tycker mig ej fort nog kunna underrätta dig om hvad jag nu har att säga dig: ty det skall skänka dig en tröst, som du i många år saknat. I Lördags kom Charlotte B.. flyttande till Brunsta med mamma och sin syster fru K. B.. i Söndags var Fredrik och jag och bälsade på hos dem, och då fick jag besked om den förutnämnda fången på Linköpings slott. Der har verkligen dött en arrestant, som på sitt yttersta bekänt, att han, jemte 2 andra sjömän, varit legd af ryttmästar H.. att mörda kryddkrämar Nisser, och af honom varit lofvad 700 Rdr för sitt besvär. 300 fanns inne, som du vet, af lotteripenningar; 200 gaf han bonom till. Men den, som var fångprest när denna bekännelse gafs, har nu pastorat långt ner i Småland, och Mimmi var nu inte i stånd att få hans adress, förty hon måste skynda med sin resa; men när Mimmi kommer hem till Östergylln igen, skall hon skaffa mig den. Innan du flyttar ifrån Strengnäs, hoppas jag få se dig här. Flytta åt hvad håll som helst, skall alltid min vänskap följa dig. Vi få då rådgöra om hvad man bör göra, för att få ljus i denna mörka och för dig så sorgliga sak. Du kan ej tro huru innerligt vi gladde oss alla, att åtminstone någon afeder skulle lefva och få se sanna förhållandet upplyst. — Din tillgifna vän Margrete.