Vi samma fanor, samma färger burit, Och Scandinavia stär det på vårt bröst, t frihet, ljus och kraft vi eden svurit — Mång hundra bröder med treenig röst. Vår glada lösen till hvarann vi ropa; Och fosterbrödrabandet pröfya må Europa. Som Vikingar uppå den gamla Lögar J flugit hit utöfver land och haf, Sköldungarne ha gästat Odins högar, Vår odlings vagga, guda-mythens graf. Kungshornet gick med lust i ungdomsringen, Och gamla Hjeltekungen glömdes bort, af ingen. Vi ha sett spåren af den starke anden, Som, töckenmantlad, går kring haf och jord, Än knyter och än spränger samhällsbanden, Och närer vid sin barm det fria ord, Man honom fruktar, smädar nya tiden; Vi inga spöken se, men blott vår plats i striden. Ja! slutna stå vi omkring Ljusets fana, Och öfver Sundet Sången bryggan slår Med tonslag, hvilka nya segrar mana, OcK på den bryggan mötes Nordens vår, En krigarhär af millioner bröder Från Skandinaviens både Nord och Söder. Nu faren väl! J Danske fosterbröder, Vår tro, vår vänskap tagen med om bord, Och helsenblomsteröarne i Söder, Och Edra minnen, slägt med dem i Nord, Ja, helsen allt hvad Danmark herrligt äger, Vårt varma handslag, vårt farväl, J Bröder Ifrån den mångbesjungna Lundagård! O! helsen hvarje yngling, som der glöder För rätt och ljus och håller tempel-vård Kring minnets grafvar — sägen dem, att vägen Till godan vän är nära, om ock fjerrbelägen. Äfven var af Talis Qualis skrifvet Så är det skedt. Fostbrödra-ed Vi vexlat nu på gammal sed; Ur högar tre, dit man oss fört, Ha fädrens skuggor löftet hört; O ja, 0 ja, Med fröjd vi nu mot hemmet dra! Nu strömmar endast i vår sång Vårt varma blod; men om en gång I ledungsfärd det spillas bör, Ej Skandinaven räds derför; O nej, o nej, Han vet sin post, och darrar ej. Ännu cen gång Kanske vi få I kamp mot våld och orätt gå Och föra på vårt goda svärd Det fria ljuset kring en verld. O ja, 0 ja, Med fröjd vi då i striden dra! —— Men Kungen först och sist — vi mena — Ochlenschläger. Ett Ord till -Tarväl. Upsala den 6 Juni 1845 : Melodi af Krebs. Klockan 6 tågade Hela samlingen, under sång, ne till ångfartyget, der främlingarne skulle embarker: Danska, Svenska och Norska -.fanorna, jemte mation fanorna, planterades på bron, likasom vid ankomstel och under skallande hurrarop, musik och kanonsalt från slottsvallen skedde afresan. Musiken och åsk darne följde ångfartyget ett långt stycke utåt strande