Aftonbladet – 6 juni 1843, sida 1

Article Image
ning? Det finnes blott tvänne: försäljning och efterhand skeende arfs-delning. Försäljningarne, hvilka än förändringarna må vara i jordegendomens form och dimensioner, inflyta icke på förmögenhetens fördelning. Hvar säljare, som utminuterar sin jordegendom i smådelar, för att erhålla ett högre pris än om den såldes i parti, erhåller icke desto mindre hela summan af de värden, hvartill han lyckats uppdrifva de åt andra afstådda delarne:Hvar köpare, på sin sida, betalar med de kapitaler, han redan v-r egare af. I allt detta är blott ett utbyte, som alldeles icke förändrar hvarken säljarens eller köparens förutvarande ställning, och som, då det tillåter begge af dem att ombilda sin egendom i de former, hvilka hvar och en finner enligast med sina intressen eller sina tycken, måste vara lika fördelaktigt å ömse sidor. Det är sannt, att i en stor del af Frankrike ide jordbrukande klasserna förvärfva efteri:and jorden och betala de små lotter, som de salunda förskaffa sig, till ett pris, som ökar försäljningen i minut; men detta faktum, som röjer utt dessa I klasser förkofra sig och att jordbruket i verkligheten är bästa föremålet för kapitalers placerande, när man sjelf kan bruka sin jord, innebär omöjligt skada för någon. Egendomsegarne, som söka en högre vinst än. den de sjelfve kunna draga af sina gods, hafva icke att beklaga sig öfver en rörelse, som böjer deras saluvärden och tillåter jdem att fördelaktigt utbyta dem emot annat slags egendom. TI detta afseende äro framstegen i landtmännens accumulering af förmögenhet mycket (gynnsam för dem. Hvad de efterhand skeende arfsdelningarne beträffar, så bidraga de mycket att klylva jorden. En mängd af samarfvingar föredraga beldre att dela den:i lotter och behålla en sådan för sig, än att sälja den i helhet och sedan dela köpesumman: Men dessa företag inverka på förmögenheten blott i det förhållande, som uppkommer emellan antalet af arfvingar och myckenheten af arfsmedel; och om det: finnes arfsföljder, som bilda. nya egendomsegare, finnes det äfven andra, som föröka de gamla egendomsegarnes förmögenhet och som öka -jordlotternas vidd, under: det: att de minska antalet af jordegare. Det finnes, således ingenting i denna jordlottrörelse, som skulle, kunna upplysa oss om förändringarna i jordegendomens fördelning. Vi måste nödvändigt ;rådfråga ett annat faktum, och detta vore: ökningen af fastighetsägarnes antal. Men så äro icke förteckningarne på dessa inrättade. Man ser blott dem, som ega fastighet inom h:arje distrikt; men de ega ofta fastighet äfven i andra. Antalet af de uppgifne fastighetsägarne i hela landet är således mycket större än i verkligheten. Hvad man blott kan sluta af dessa förteckningar är proportionen i ökningen för olika tider, emedan de alltid varit på lika sätt uppställde. Låtom oss då efterse hvad man på detta sätt kunde-upplysas om. År 48453 fanns 10,083,734 jordfastigheter uppz tagna i förteckningarne. 1835 var antalet ökadt till 10,893,528. Detta var på 20 år en tillvext om 8 proc., som kan antagas gälla äfven för anvalet af fastighetsägare. En sådan proportion skulle hafva någon vigt, om folkökningen hade varit stillastående; men för att bedöma dess rätta betydelse, måste man veta i hvad mån folk mängden tilltagit. på samma tid. Denna, som 1815 endast utvisade 29,1353,000 själar, Hade redan 4833 hunnit till 35, 396, 300 och sålunda tillvext med 12 proc. Detta upplyser, att antalet al jordfastighetsägare på denna tid tillvext mindre än folkmängden, Frankrike, som 4843 egde 400 fastighetsägare bland 289 invånare, räknade 4833 på sin höjd 400 bland 303: ett tydligt bevis, att antalet af fastighetsägare, jemfördt med den öfriga befolkningens, har minskats med 2 1, proc., eller med en fyrationdedel. Icke må man häraf föreställa sig, att om antalet af fastighetsägare ej förökats lika mycket som hela befolkningen, ökningen af 8 proc. bördt försvaga den andel deri, som nhvar af dessa kunde hafva. I våra dagar växer rikedomen vida hastigare än folkmängden, och i Frankrike hafva årsinkomsterna af fastigheterna höjt sig vida mera än med 8 proc: Å en annan sida hafva de ip.

6 juni 1843, sida 1

Thumbnail