Aftonbladet – 3 juni 1843, sida 2

Men om dessa örsåker verka lika inom alla samhällets afdelningar, om de utså olikheter lika såväl i de ringares, son i de högst uppsattes leder, så ges det utan tvifvel andra, som tyckas vara ämnade till att försäkta de rikare klasserna om de fördelar, af hvilka de-en gång kommit i besittning. Hit kan mar räkna öfverlägsenheten af en mera vårdad uppfostran, den lätthet att föröka förmögenheten, som tillhör en redan vunnen rikedöm, och sjelfva den olikhet erfarenheten ,visar i äktenskapens ringa fruktbarhet inom dessa klasser i jemförelse med hvad som plägar äga rum hos de fattigare. Ingenting kan vara fördelaktigare för de rika klasserna än den intellektuella öfverlägsenhet, för hvilken de hafva att tacka en uppfostran, som den öfriga. befolkningen icke kan förskaffa sig. De med en sådan uppfostran utrustade ega redan derigenom duglighetens anspråk på tjenster, på embeten, på uppdrag af offentlig art, på ledande bestyr inom industrien, och dessa befattningar äro vanligen de bäst vedergällda. I alla affärer, på alla. samhällslifvets banor kunna de påräkna serskilda fördelar redan genom den kännedom och den vana vid kalkyler och öfversigt i stort, söm deras ungdomsstudier förskaffat dem. . De ega häri talrika medel till framgång i sina företag: slagrutor på rikedomskällor, som ensamt för dem äro tillgängliga; och medelst hvilka de ostördt kunna föröka den förmögenhet, som förfädren lemnat dem i arf. Den utvidgningskraft, som : innebor i den en gång förvärfvade rikedomen, tjenar ej mindre till att underhålla olikheten i de närvarande förhållandena. På ena hållet. ökar sig lättheten för de rika att hopa besparingarna medelst de inkomster de åtnjuta; på den andra erbjuda företagen dem så mycket större, fördelar, som de hafva utvägar att deltaga deri... Vinn en million och de andra skola komma af sig sjelf: denna gamla handelsregel är full af sanning. ..Ju mera operationerna och spekulationerna erfordra medel, ju mindre äro de tillgängliga för den stora massan och ju mera verkar den ringa medtäflan att göra dem vinstgilvande. Det är detta som gör, att: stora kapitalister framför alla andra kunna göra si betydliga vinster. De, allena, kunna verka på stora massor af värden, kunna afvakta aflägsna resultater och låta all för en stor vinst erforderlig tid ingå i beräkningarna. De allena öro i stånd att förskaffa sig de verkstäder, de anläggningar, de förlag, 0. s. v., hvilkas betydligbet hindra deras mindre förmögna medtäflare att föröka mängden af sanima slags produkter, som med dessa anläggningar åsyftas-oeh derigenom minska för de fåtaligare producenternå. I sanning, när man ser den lätthet till vinst och hopande af rikedom, som är förbehållen åt de rike, då inser man, att det icke är mer-.än en sakt af verldsstyrelsens rättvisa; när praktlystnad, fåfänga och oordentliga böjelser så ofta ingifva dem mätthet på pjutningar och ranglystnad-och ledsnad vid. sysslolösheten. Det är nemligen endast derigenom; som samhällena slutligen skyddas mot de missbruk söm skulle alstras af förmögenhetens öfverdrifna koncentrering; om den alltid kunde fortsättas med samma energi under en lång följd af generationer. Utom dessa orsaker måste äfven afses inflytelsen af, äktenskapens olika fruktbarhet inom de serskilda samhbällsklasserna. Det synes väl, som vore det naturligt, att lättheten till att uppfostra barn borde vara gynnande för deras förökning, men så är det likväl ej. Dettaär ett rön af erfarenheten, att de rika slägterna, tagna imassa, hafva minsta antalet barn, och att deras leder skulle glesna, ifrån slägte till slägte, om-ej tomrummen emellanåt fylles af nya familjer, som en sednare åtkomst af rikedomens utmärkelser kallar att befrynda sig med de aftynande. 1 Det är i städerna; och vanligeni de större; som det i proportion finnes de flesta, rika familjer och om det. är sannt, att dessa i allmänhet hafva mindre antal barn, än de öfrige, är det således lomöjligt, att deras närvaro på de ställen, der de Tboci större antal, icke skulle märkbart verka på förteckningarne öfver de födda; Det är äfven just fallet. Öfverallt i Europa äro äktenskapen mindre fruktsamma i de stora städerna, än ismåstäderna loch mer i dessa än på landet ). 1 Om det sålunda kan, efter statistiska uppgifter, lantagas, att i allmänhet de rika. klasserna mycket mindre föröka sig, än den öfriga befolkningen, visar sig detta äfven af historien; och det bevis Iden lemnar oss i denna del, är af den beskaffenhet, att man förnuftigtvis bör tro, att det här Thandlar om uppfyllandet af en af dessa naturlagar, hvilkas inflytelse, bevisad af alla tiders erfarenliet, aldrig annat än för ögonblick eller genom Itillfälliga orsaker, i något land kunnat hämmas. Allt ifrån de aflägsnaste tider har det varit et Tföremål för folkens förundran, att en hop famil jer, hvilka politiska eller religiösa företräden upp höjt till högsta rang i samhällena, efter -hand ut dödt. I det gamla Grekland utslocknade gansk: hastigt de gamla, ädla ätterna från Korinth oci k k ) I 21) Förf. visar här, medelst uppsatser ur fransy:ka sta tl tistiska verk, att detta är förhållandet i Frankrike rt NOR SA AK RAS jeg