Aftonbladet – 1 juni 1843, sida 2

vid flottan. Skulle dessa fartyg i framtiden befinnas otillräckliga för transporten af passagerare och varor, skola äfven mindre ångfartyg för samma ändamål derjemte begagnas, men tills vidare skall kommunikationen emellan nämnde orter underhållas ensamt af dessa ängfregatter. ORIENTEN. De sednaste underrättelserne från Konstantinopel äro af den 8 Moaj. Den linge omtalta ministerförändringen hade hittills inskränkt sig dertill, att Reis-Effendi (utrikesministern) Sarim Effendi, måst lemna sin plats åt nuvarande ambassadören vid Österrikiska hofvet, Rifaat Pascha. Sarim Elfendi bar länge varit misshaglig för diplomaterne i Konstantinopel, med undantag af den Ryske, som i honom haft en nitisk förespråkare för sitl hofs intressen. Hans fall anses derföre såsom ett tecken, att Porten ej ämnar så helt och hållet kasta sig i Rysslands armar, som man trodde. Ett förs!ag, som blifvit Sultan förelagdt, att bilda en minister med ryssvännen Cbosrew Pascha till chef, hade icke blifvit accepteradt. Om Redschid Paschas inträde i förvaltningen är icke mera fråga. Han lefver i ett slags isoleringstillstånd på sin landtgård nära Konstantinopel, och mottager inga hesök. Det tros, att ytterligare förändringar i kabinettet förestå. In kurir från Atben hade till Ryska ambassaden i Konstantinopel medfört den underrättelsen, att stor jäsning visade sig bland den kristna befolkninzen i Macedonien. Flere Serviske agenter, utskickade såsom det påstås af den bekante Wucsitseh, sökte att reta folket såväl i Macedonien, som i andra Turkiska provinser till uppror emot Porten. Divan var mycket uppskrämd öfver dessa Wucsitschs förehafvanden, och hade skickat trupper såväl till Bulgarien, som Rumelien. Det påstås, att Wucsitseh och Petroniewitsch ämna organisera ett beväpnadt motstånd i Servien emot Portens fordringar, och med härsmakt försvara furst Alexanders rättigheter. Sjelf skall fursten icke vara ohågad för ett dylikt företag. WESTINDIEN. Ifrån Havanah skrifves under den 35 April: Den 26 Mars börjades ett uppror af omkring 600 Ne grer, på några plantager, midt på ön Cuba, i trakten af Bemba. De mördade 9 hvita, hvaribland några qvinnor oeh barn. I första förskräckelsen flydde alla af den hvita befolkningen, och fem plantager nedbrändes och ödelades; men snart samlade sig några 20 beslutsamme män, beväpnade med bössor och sablar. Anfallna af Negrerne, försvarade de sig så tappert, att dessa blefvo uppehållna, intill dess några kompanier soldater anlände. 4357 Nezrer dödades, inberäknadt de, som hängdes, och 47 togo sjelfve lifvet af sig, efter det misslyckade företaget. Nu rådde lugn öfverallt på ön. j SYDAMERIKA. Oribe med Argentinska trupperne fortfor ännv den 4 Mars att ligga utanför Montevideo. Han: plan sades vara att uthungra staden. Den för nämsta konsumtionsartikeln i Montevideo är färsk! nötkött, hvilket hufvudsakligen tillföres stader från det kringliggande landet, och denna tillförse kunde nu Oribe förhindra. Imedlertid befann si: Rivera ännu i fria fältet, och det var således vä möjligt, att de belägrade kunde få undsättning och Oribe tvingas att upphäfva blockaden.