Aftonbladet – 27 maj 1843, sida 2

vara om sanningen af brefvets sednare del, eller att det, som utgör hufvudsakKliga hindret för en större utvidgning af vår handel och industri, är bristande, affärssinne hos våra landsmän, och denna omständighet kunde förtjena att tagas i närmare betraktande, serdeles under en period, då utsigterna för den Svenska jernhandteringen visa sig så bekymr.nde och förr eller sednare påkalla omtankan på uppsökandet af andra näringsvägar, om icke en af de förnämsta källorna till landets välstånd skall uttorka. Man behöfver blott kasta ögat på den ganska intressanta berättelse, kommerskollegium sednast afgaf öfver importen i riket under året 1841 — vi kalla den intressant egentligen derföre, att förteckningen å denna import åtföljdes af en uppgift på tillverkningsbeloppet inom landet af en del bland samma varuartiklar, nemligen af dem, som tillika iro föremål för inhemsk industri, — för att finna, att ett stort fält ännu återstår för den, som derå vill nedlägga arbete och penningar, och hvarigenom en stor del af de summor, som nu gå till utlänningen, skulle stadna hemma. Dessutom finnas flera sysselsättningar för våra rederier serskildt, hvilka i andra länder, i Frankrike, i England, i Holland, föda tusentals menniskor, såsom det s. k. storfisket utanför de Skottska och Newfoundlandsbankarna och hvalfisket i Söderhafvet, och hvilka, i likhet med modernäringarne, utgöra en ren produktion samt lemna landet en behållning af nästan hela bruttoafkastningen, när man räknar att äfven kostnaden för fartygs utredning och sjöfolks aflöning, m. m., kommer landets invånare till.godo. Hvad är då orsaken till den sällsamma tröghet, som hos oss visar sig till sådana företag, ibland dem som kunde ega förlagstillgångar dertill, då de likväl, genom införande af sådana näringsgrenar, skulle gagna ej mindre sig sjelfva med den omedelbara vinsten deraf, än det allmänna, derigenom att arbetsskicklighet spriddes bland befolkningen i landet? Visserligen ligger det till någon del i bristen på kapitaler och i vår kreditlagstiftning, som försvårar kapitalernas omsättning och rörlighet, samt skapar en osäkerhet vid alla andra transaktioner än de som ske emot löpande revers eller inteckning. Men denna svårighet är i alla fall vida mindre än den af den ofvannämnde korrespondenten omtalta bristen på affärssinne; och det kan vara skäl att göra sig litet närmare reda för hvad denna brist egentligen vill säga och hvarifrån den härleder sig. Det felas i vår tanka ingalunda oss mer än någon annan nation begär att förtjena penningar och komma .i åtnjutande aflifvets goda. Detta kan man nogsamt se på den allmänna åhågan att I lefva på morgondagens bekostnad och den deraf följande, icke mindre allmänna vanan att taga sina förnödenheter på kredit samt att skuldsätta sig, ofta utan att ens veta huru eller när det en gång skall kunna betalas. Men det är en annan egenskap, för hvilken vi hafve en förträfflig benämning i språket, uti ordet födgeni, medan sjelfva egenskapen, åtminstone såsom ett drag i nalionallynnet, är mera sällsynt Härmed vilje vi icke säga, alt Svensken saknar hvarken lust och ihärdighet för arbete, eller skicklighet för handaslöjder, eller mekaniska anlag; tvertom står allt detta hos oss alt finna i ett kanhända större förhållande till befolkningen, än hos någon annan nation, och man skall dagligen kunna finna tusen armar och hufvuden färdige att utbjuda sitt biträde vid den minsta utsigt till förtjenst; jal vi hafve mer än en gång varit i tillfälle att se, att trettio, fyratio, ja hundrade svar inkommit på en aldrig så litet inbjudande annons om en barnlärareeller bruksbokhållareeller kontoristbefattning, och på den quasititterära vägen bland personer med någon elementar-skolbildning är tilloppet af sökande efter någon sysselsättning så stort, att, såsom vi af egen erfarenhet kunne intyga, åtminstone en ellerpar personer i veckan komma och utbjuda öfversättningar af tyska och fransyska noveller eller begära att få biträda med sådant arbete. Men med födgeni eller affärssinne förstå vi egentligen den själens riktning till egen omtanka och uppfinningsförmåga, hvarigenom man sättes i tillfälle att sjelf kunna inse hvarest och på hvad sätt något är att förtjena, med ett ord, spekulationsanda, förmågan att förskaffa sjelfva tillfältet till en vinstgifvande sysselsättning, hvilket egentligen är affärslifvets sak, betraktadt såsom en länk i de produktiva yrkena. Huru stor fattigdomen i detta hänseende är hos oss, mer än någonstädes, bevisas icke blott deraf, att viihandelsindustri stå efter nästan alla andra civiliserade nationer, utan äfven deraf, att om någon här hbittar på en ny näringsgren, som förmodas med fördel bära sig, så blir hans företag snart sagdt föremål för en allmän afundsjuka, och en mängd andra skola då, emedan de ej sjelfve kunna hitta på något annat, med ens kasta sig in på samma slags företag — ehuru hundrade andra stå öppna och obegagnade —, hvarigenom slutligen konkurrensen på den sålunda närande punkten blir så stor, att det ej vill rält bära sig för någondera. Ett exempel härpå har man i ångfartygsrörelsen, ett annat i machinverkstäderna, att förbigå flere andra. De medelbara orsakerna till denna brist på affärssinne torde vara många, hvilka vi nu icke skole uppsöka, emedan vi ej ämnat skrifva någon fullständig afbandling öfver ämnet, utan blott i korthet fästa uppmärksamlieten derpå; men de omedelbara torde kunna reduceras till en eller två, som ega mycket sammanhang sins emellan. Den första af dessa orsaker är, om vi så få säga, historisk och ligger uti hela den riktning, ng: -— — JA JA —FR OR — VR AA ROR Jm Mt mn (AA AA IP AA AA —— pHOAA ——— a mm mm