STOCKHOLM den 27 Maj. — Då Kongl. Maj:t den 44 Sept. 1844 förklarade att, vid nummerlotteriets upphörande, all aflöning till dess ordinarie tjenstemän skulle från samma års början af statsverket utbetalas, med iakttagande af indragning, då någon af dessa tjenstemän erhöllo motsvarande eller högre aflöning af allmänna medel, ansåg sig statskontoret ej böra utbetala lönen till lotteridirektionens sekreteråre, hr just. rådet af Rolen, som då redan blifvit vill justitieråd utnämnd, och i denna egenskap vid början af April månad börjat aftjena begrafningsbjelp, utan innehöll sekreterarelönen från nyssnämnde tid. Häröfver klagade hr justitierådet och anförde bland annat, att tjenstgöringen ifrågavarande år, i anseende till utredning af inrättningens angelägenheter, varit mödosammare än någonsin, ehuru lotterispelet vid 4840 års slut upphört. Reg. som funnit, att lotteriinrättningens indragning ej kunde anses definitift afgjord, förrän Rikets Ständers dervid fästade vilkor blifvit slutligen pröfvade, hvilket ej egt rum förrän den 4 Juni 1841, då Kongl. kungörelsen derom utfärdades, har i anledning häraf resolverat, att då vid sistnämnde tidpunkt br af Rolen redan var till justitieråd utnärmnd, med åtnjutande af de embetet åtföljande löneförmåner, detta :ej borde verka rubbning j klagandens rätt, utan borde han, lika med öfrige tjenstemännen vid den upplösta inrättningen, varda bibehållen vid denna lön, hvilken af allm. indragningsstaten bör utgå med 600 Rdr så väl fö 14844 som följande åren intill nästa Riksdag, då