Aftonbladet – 26 maj 1843, sida 2

lyckas i den andra. Förthy gjorde han ailt hvad en menniska kan göra, han gifte sig. V Också var han nog lycklig att se sin fromma önskan uppfylld, men äfven nog beklagansvärd, att hardt nära i samma ögonblick åter för alltid förlora hvad han så nyss erhållit. Man kan af annonsen i tidgöingarne döma om hans sorg. Der läste man: Tillkännagifves, att brukspatronen och riddaren Hr Tobias Mops och dess älskade makas förstfödde son och univarsalarfvinge, Hr N. N. Mops, stilla afled den — klockan !V, 3 eftermiddagen, i en å!der af 49 minuter och nära 2l, sekunder, djupt sörjd af förkrossade föräldrar. O död! hvar är din udd? O graf! hvar är din fasa? Men Tobias var en man, som ej förlorade modet så lätt. Efter nägra års förlopp vände han sig till tidningarne och tillkännagaf, att en ganska förmögen man önskade adoptera en välskapad och vacker gosse såsom egen son och blifvande arfvinge; och att Tobias på denna så menniskoälskande annons erhöll många biljetter till svar, kan ej ett enda ögonblick betviflas, men så snart det blef bekant, att vilkoret var antagandet af hans namn, ville icke någon enda ingå derpå. Ingen ville blifva en Mops. När hans hustru, ehuru omgifven af ett helt batteri af pillerburkar, pulfver och medikamentsflaskor, slutligen föll ett rof för dödens omutliga magt, träffades han af det tredje hårda slaget. Huru sannt och djupt den mycket pröfvade mannen kände sin förlust, kan man sluta af hans yttrande till sin omgifning. J sörjen J,, sade han, huru skall icke jag då sörja, jag som förlorat en den bästa hushållerska i hela verlen. Men dessa motgångar och lidanden voro endast förberedelser till den sista, till sjelfva katastrofen. Hr Tobias hade en yngre broder, som redan i sin ungdom begifvit sig till Amerika och om hvilken man, några få år derefter, ville yeta, det han, genom: gifte