för sin resa upp till Svartlå och Edefors. Efter framkomsten yttrade Hr Brakspatronen sin Största förundran öfver, alt finna ställen medså ovanliga lokala förmåner ligga så obegagnade, och dock finna-alla till dessa begge verks kompletterande erforderliga materialier anskaffade. Vid Edefors gjorde Hr Brukspatronen straxt utkäst till. en plan för -denna anläggningsfullbordande; den han med full visshet ville tro oförtöfvadt efter hans återkomst till Stockholm skulle blifva verkställd. Den 15 Oktober, då vi återkommo till Svartlå, var länsman Öqvist ånyo ditkommen, för. den förut nämnda utmätningens skull; och då han af mig blef underrättad, att jag icke hade fått något af min fordran, eller ens hopp om att nu mera kunna få den utan längre tidsutdrägt; beslöt han att sjelf vidtala Brukspatronen och föreställa honom, huru nödvändigt det vore, att bruket betalde denna sin skuld; så gerna först som sist, derigenom jag kunde sauveras från en förstörande utmälning. Men som Brukspatronen så nyss hade fått alldeles motsatta instruktioner med kuriren, så kunde han icke göra annat än lofva länsmannen att sjelf vilja vidtala kronofogden Björzell om inhiberande af denna åtgärd, tilldess herr brukspatronen kunde hinna hos Hans Maj:t föredraga saken. — Hr Brukspatronen lemnade mig sedermera ett af honom öfversatt utdrag af de anmärkningar, som nyss nämndes vore komna med kuriren. Afskrift deraf finnes bilagd under JV 40. Ehuruväl Hr Brokspatronen fann anmärkningarna för sentida, bad han mig dock att besvara dem, serdeles derföre, att han vid jemförelsen med mina böcker funnit dessa anmärkningar Både orimliga och sanningslösa. Men jag hade redan tröttnat vid de alla fåfänga försök, :som jag dittills hade gjort, och ansåg det numera icke värdt att längre plåga mig sjelf med onyttiga arbeten. Imedlertid ankom för andra gången en kurir från Stockholm. Att äfven den icke medförde sådane depecher, som brukspatronen hade väntat, erfor man straxt deraf, att brukspatronen syntes högst ledsen och yttrade, att om han möjligen hade ku:nat ana så många ledsamheter af denna sin i största välmening gjorda resa, så hade han visst aldrig företagit den; men emedan han nu hade gifvit sitt hederslöfte, att alla fordringsegare skulle blifva betalte, så skulle ock. han, om ingen annan råd blefve, godtgöra dem af negna medel. Straxt derpå återvände Hr brukspatronen till Stockholm, som jag vill tro, med lugnt medvetande att-åtminstone hafva sökt genom sin ditresa åstadkomma. helt andra resultater, än alla bans föregångare hade gjort; och minnesvärdt skall alltid detta hans besök hos ortens innebyggare. blifva, ty. vid den tid, som han hade bestämt för alla skulders liqviderande, uppkommo också de betydligaste penningeposter, som någonsin, sedan den Hermelinska perioden, hafva ankommit till orten; men mången behöfvande fordringsegare blef dock utan liqvid. Nyårstiden 4830 besöktes orten af Hr presi denten friherre Sylvander, i sällskap med Hr assessoren. Berndes. Ingen kände afsigten med presidentens ankomst; men det gissades, att den skulle vara för att hålla undersökning med de sekteriske läsarne, som just nu voro i högsta Icken. Att man äfven i Stockholm trodde anledningen : för resan vara. denna, syntes ock af en uti Argus vid den tiden införd annons om Hrl presidentens resa till Norrbotten, Men om läsarne sluppo undersökning och utan åtal fingo fortsätta sina danssoirger, så fingo deremot så väl äfskedade som tjenstgörande inspektorer vid-H.M: Konungens possessioner i Norrbotten erfara verkliga anledningen till Hr presidentens ankomst till orten; ty enden gräseligaste revision: anställdes åf Hr presidenten, med biträde af ortens landsfiskal Hr J. M. Baudin, öfver de sistförflutne 5 med hvilket förfärligå arbete, som utgjordes i form af ett tabellverk,samtelige inspektorer blefvo sysselsatte i flere veckor, så natt som dag. Selets bruk varsstället, der denna tabellkommitte förebade sina arbeten; och ehuruväl den stora karaktersbyggningefv derstädes erbjuder temligen godt utrymme för : gäster, måste dock under: denna mötestid flere af. inspektorerne inqvarteras i bruksstufvorna. Den då vid Selets bruk tjenstgörande inspektoren Kellberg rosade imedlertid icke marknaden, emedan, han, som måste hålla marketenteri för hela denna skara af pennfäktare, slutligen, då han presenterade räkning öfver kosthållning, papper och ljus för lägertiden,. var nära på att få vidkännas hela kostnaden sjelf, ty IIr presidenten ville naturligtvis icke betala för mer än sin person, och alla inspektorerne tyckte sig rimligtvis icke heller kunna betala för det, som de med allt skäl trodde sig så väl hafva gjort rätt för, nemligen maten, serdeles som ingen erhöll hvarken någon gratifikation eller gage för hela. denna extra exercis. : Af hela detta opus har, såsom jag vill minnas, sedermera aldris hörts någon annan verkning, än årens böcker för ata verk,l