RÄTTEGÅNGEN MELLAN INSPEKTÖREN GRAVE OCH HANS MAJ:T KONUNGENS JURIDISKA OMBUD. (Forts. från gårdagsbl.) Den 31 Januari 1828 anlände till Selet Ryske generalen v. Pahlen med svit; och honom åtföljde äfven öfverstelöjtnanten v. Kökeritz för att inspektera och inventera vid alla verken. Den 9 Februari åt följde jag honom från Svartlå till Edefors. Här väntade han finna allt i rörelse för den anbefallda byggnaden och kohlningen, och tillsporde mig ganska allvarsamt, hvarföre intet arbete förehades, och huru jag ville försvara mitt åtagande att hafva hela anläggningen komplett färdig till midsommar, häldst jag borde veta, att Hans Maj:t satt sitt hela förlitande på att med tackjern från Edefors kunna fournera alla bruken vid midsommarstiden. På mitt svar, att jag ännu ieke hade bekommit ett enda öre till denna byggnad, oaktadt flerfaldiga förslag och reqvisitioner af mig för hvarje månad voro afgifna, yttrade öfverstelöjtnanter, att jag kunde säkert förlita mig på hans försäkran, att intet skulle pfela eller mankera, blott jag ville använda högsta bemödande att få masugnen komplett, och tackjernsbläsningen i gång vid midsommerstiden, i fall det numera vore möjligt, sedan en så lång tid gått förlorad för anskaffning af byggnadsämnen Och sedan jag lofvat att göra allt, hvad i min förmåga stod, blott förlag erhölles på bestämda terminer, bad mig öfverstelöjtnanten följa med till Selet, så skulle han till en början förskaffa mig penningar från Piteå. En express affärdades straxt till landshöfdingen herr grefve Sparre; och med den erbölls 500 Rdr, med hyilka jag nu skulle börja arbetet och snart få förvänta mera. Samma dag reste jag äter upp till Edefors, uppgjorde kontrakter med alla kringboerde om nödige materialier, och -utdelade penningarne såsom förskotter till hvar och en, i mån af deras ingångna kontrakter. Öfverstelöjtnanten fortsatte imedlertid sina undersökningar på alla ställen; och efter inhemtad kännedom, afgaf han en rapport, till alla delar öfverensstämmande med verkliga förhållandet. Att imedlertid denna rapport gjorde något intryck, ehuruväl den troligen, likasom alla andra, aldrig kom på behörig ort, bevisas af en kungörelse, som kort derefter blef uppsänd för att i kyrkorna, uppläsas, men såsom saknande någons underskrift eller namn, icke kunde publiceras, förr än disponenten först måste sända den till gen. administratorn, för att få hans underskrift. Märkvärdigt nog, att ingen ville underskrifva den; ty den återkom från gen. administratorn utan underskrift, men med befallning att disponeuten borde underteckna den. Slutligen nödgades löjtnant Ström underskrifva den, på sätt som synes af bil. M 19, hvarefter den blef publicerad i alla kyrkor af de socknar, der någon af Hans Maj:ts egendomar var belägen. ) ) Denna roliga kungörelse lyder som följer: Kungörelse. Som Kongl. Maj:t i Nåder befallt, att till vinnande ar eh fullkomligare ordning vid Dess Bruk och Egendomar innom Norrbottens Län; li