Aftonbladet – 15 maj 1843, sida 3

— EEE — Red. har blifvit anmodad införa följande: MORIANEN. Som i den nyligen utkomna 35:te delen, sid. 118, a! denna halfroman, uti aftryckte biljetter från H. E. presid, friherre Reuterbolm, till H. E. rikskansleren, frih. Sparre, förekommer: 41:0 att Mandorff fått de sände 4100 plåtarne, och 2:0 att picentförvaltaresysslan i Stralsund skall hafva blifvit honom, som öfversättare af Armfeltska äreminnet tilldeiad, såsom ett vederlag för dess mödå och risk med detta scabreusa arbete; så anser jag mig behölfva upplysa: att enligt boktryckaren Carlboms, af mig egande qvitto af d. 8 Juli 17935, (förstnämnde biljett är daterad d. 7 Juli) de utaf hr justitiekansleren Pode inhändigade 400 plåtar voro fyllnadenr i tryckarelönen för nämnde öfyversättning, hvilken sednare, bemälde herre, ett par månader förut sjelf tillställt Carlbom i min närvaro under omslag af en med dess påtryckta embetssigill genomdragen befallning. Öfversättningen åter tillkom genom en, äfven af mig förvarad, d. 441 Maj 1795 erhållen biljett från statssekreteraren i utrikes expeditionen, der jag sedan ett par år före konung Gustaf II:s död tjenstgjort, hr grefve Bark, att infinna mig hos H. E. friherre Rcuterholm, som har någonting att tala med tit. och hvilken då lemnade mig berörde tyska broschyr att öfversätta, samt på min anhållan om en skriftlig, äfven för boktryckaren nödig autorisation, visade mig till nämnde hr justitiekansler. Den relation deri jag sålunda råkade med baron Reuterholm ifrån samma tid 17935 till i April 1796, då jag enl. egande pass, 7 månader före förmyndareregeringens slut, lemnade Sverige, förbjöd sig nära nog sjelft, genom mina öfverhopade sysselsättningar, såsom redan 3:årig utgifvare af Historoch Statisttidningarne, antagen medarbetare i Allgemeine Litteratur Zeitung samt åtagna månatliga bidrag till etatsrådet yv. Schirachs journal och postdagliga bulletiner till 2:ne utländska tidningar jemte tjenstgöring i Hofrätten, Utredningskommissionen och Kongl. kansliet. Att baron Reuterholm ansett min befordran till Stralsund isammanhang med öfversättningsaffären, är en verklig nyhet för mig, emedan jag lika med andre mine företrädare derstädes, efter en längre tjenstetidi flera grader samt protokollsföring i Konseljen och Beredningen rodde mig icke vara oförtjent dertill, och hvarom aldrig ett ord, med någon annan, af mig hade blifvit växladt än med min statssekreterare och under ett epskildt företräde i dess närvaro hos H. K. H herti;en regenten. Med öfversättningen, hvilken jag, i nina dåvarande tjensteförhållanden, såsom den ende ysk i expeditionen, icke kunde undgå att göra, var öfrigt, enligt anförda omständigheter, icke den minsta risk) för mig, ej en gång af den möjligen genom skriften lederade baron Armfeidt, hvars tänkesätt emot mig, den kände öfversättaren, ådagalägges utiflera hos nig i behåll varande bref, deribland han uti ett af I. 6 Juli 4867 behagar yttra: quwil me soit permis, Mr., de Vous faire mes remerciments du soin et des peines, que vous vous åtes donnå pour toute cette besogne, ainsi que de Vinterdt sincere que Vous mapvez temoigne å plus dune occasion, de puis que nous nous connoiss. Je puis avoir des grands defauts, mais ceux de Pinsensibilite et de VPingratitude nen font pas partie. Qvittoet jemte de å-eropade brefven till mig och andlingarne rörande mina dåvarande litterära och ublika sysselsättningar meddelas härjemte Aftonblads redaktionen till påseende utan vidare polemik mot efvande eller döde, ty natten stundar och med den — friden för dem och för mig! Mandorff. Redaktionen anser sig böra nämna, att de il enna uppsats åberopade bref, dokumenter m. m. lifvit henne i original förevisade, och befunnits idane de här ofvan uppgifvas. . MENN ERE NELODE SE NA ER SAT RENSA IS ER II TEESE SE