Aftonbladet – 12 maj 1843, sida 2

fta, svarade, att. de redan anskaffat sådant från ämndemannen Johannes Nilsson i Tingsryd, så föreöl. det, oss väl misstänkt, att denne, ehuru icke chareförsäljningsman, dock hade stämpladt papper att afttra;samt föranledde till den förmodan, att något unerslef. måste, inom Kronobergs län äga rum, men då et likväl refererades till något sammanhang med de a. kallade Christerssonska chartorne, samt efter nåon tid allmogens ofvyannämde yttrande alldeles uppörde, så förblef också sa.en dervid. Längre sträckte ig icke min kännedom eller förmodan om möjligen xisterande chartförsäljning af icke berättigade peroner, Sedan år 1835 har tjenstgöring i Stockholm amt, på sednare åren, resor på utrikes ort, hållit mig rån Blekinge samt tingsgöromålen i min faders domagd aflägsnad, dock har jag vid mina tidtals skedda vesök. erfarit, att under denna tid, likasom förut vait vanligt, rättsökandesjelfye alltid fått hos vederböranle charteförsäljningsmän förskaffa sig behöfliga chartor, amt att, då stämpladt papper för utgående expediioner varit vid tingsstället af nöden, sådant efter skriftiga reqvisitioner och vanligen mot derå af Lagström genhändigt tecknadt qvitto för betalningen, blifvit 0s denne hämtadt, emot hvilken dittills någon anedning till misstanka så mycket mindre förekommit, om Lagström alltid varit känd, väl som stark ekoiom, men såsom en dritig och punktlig affärsman, i vilken egenskap han njutit mycket förtroende. Vid tt samqväm i Ronnehy i slutet af November månad istl. år, berättades först såsom nyhet, att bruksparon Husberg och nämndemannen Johannes Nilsson i Cingsryd blifvit i häkte inmanade såsom misstänkte ör förfärdigande af falska chartor. Denna nyhet gaf nledning att misstänka, att möjligen äfven inom Bleingska domsagorne falskt stämpladt papper kunde ara i omlopp, samt att hvad man hittills berätat om de så kallade Christerssonska chartorne möjigen kunnat yara endast en med afsigt upppunnen dikt, för att bemantla transaktioner med erkligen falska kartor och då min vid nämnde samväm jemväl närvarande svåger någon tid förut, såsom qvid för en fordran af häradshöfding Rudolf Trägård, tt emottaga ett parti kartor, så föranleddes vi att amma kartor undersöka, äfvensom några af de till jen färdigliggande expeditionen för höste-tinget höande beliggniogkartor, men allt utan någon påföljd, anseende till bristande kännedom om kännremärkena å de falska produkterna. I anledning af någon utaf din svåger yttrad misstanka, att måhända Lagström kulle kunna hafva några upplysningar angående bekaffenbeten af de ifrågavarande småländska kartorne tt meddela, så öfverenskommo vi (min svåger och ag) att Lagström skulle efterskickas och af min svåser förhöras samt, i fall några oriktiga eller misstänkta f de utaf Lagström försålda och bland expeditionerne efintliga kartorne skulle förekomma, Lagström då kulle tillsägas att dem genast återtaga samt att ditägga riktiga kartor i stället. Lagström infann sig, men jag var icke närvarande vid det samtal, som rÅellan honom och min svåger föreföll, utan erfor lott sedermera af den sistnämnda, att Lagström verkigen från en del expeditioner, som han till granskanle emöttagit, uttagit kartor samt i stället ditlagt anIra, hvilka han troddes hafva, vid en just då föreagen resa in till ränteriet i Carlskrona, sig förskaffat. Vågot samtal med Lagström sjelf i dessa ämnen har ag aldrig hat och har om honom inga vidare uppysningar att meddela, Sedan kännedom sedermera runnits om de falska kartornes skiljetecken ifrån de ikliga, så har bland äldre och nyare rättegångshandingar en mängd för falskhet misstänkta kartor anträfats, några med Lagströms egenhändiga påskrifter, men im alla eller huru mänga från honom utgått, derom ger jag icke någon kännedom. Utaf en afmina besanta hade jag en gång samtalsvis erfarit, att vid en f denhå uppgjord egendomshandel, dervid, bland ndrä, lagmannen Christersson såsom vittne biträdt, lenna sistnämnda förbebållit sig att få anskaffa de till öpedrefvet erforderliga kartor, hvilket sedermera äfven kelt. Då någon tid efter detta samtal jag sattes i jödvändighet att, för att kunna försvara ett angående agman Christersson fäldt yttrande, hvilket jag erfor tt denna ämnade Heifra, förskaffa mig visshet om jeskaffenheten af de kartor, som lagmannen nämnde köiebref bilagt så undersökte jag dem, och då de beunnos mycket misstänkta, afsände dem till Stockholm, är att af vederbörande tjenstemän deröfver erhålla ntyg; ett fel i formen för undersökningen gjorde, att letta betyg för tillfället uteblef, dock meddelades det jesked, alt kartorne verkligen voro falska. Hvar lagnanhen dem erhållit eller om han om kartornes beKaffenhet ägde kännedom är mig obekant. Angåenfe brukspatron Husberg samt de örriga tilltalade har ag ingen upplysning att meddela, hvilket allt på min Magda vittnesed försäkras. Wexiö d. 29 Mars 1843. Aug. Emil Lindblom. Den af vittnet i attesten omnämnda handling, som, ör. derå befintliga kartors granskning blifvit till Stockolnf öfversänd, företeddes och befanns vara ett af Lagdalena Rönnström. till handelsbokhållaren P. G. Wickbörir den 28 Febr. 4838, utgifvet köpebref å emmanet Greby i Medelstads härad. Berörde köperef var karteradt med 4 stycken biläggningskartor, å 20 Rär och 2 å 5 Rdr, jemte 2:ne skrifkartor red tillhopa 36 sk. valör. Biläggningskartorne voro ilska. Med händlingen åtföljde ett, med herr lagmom Oh rsistretcnane handaetil clkrifvat hraf af don OR