Aftonbladet – 10 maj 1843, sida 2

8:o Med antagande af det kartebelopp Kruse återställt för 425 Rdr samt Lind och von Scheven innehaft såsom bypothek, den förre med 400 Rdr och den sednare med 600 Rdr stämpelvärde, blifvit af Meurling ånyo till. andra personer föryttrade, och således ej böra mer äm en gång beräknas, har Meurlinginnehaft och försålt följande partier.af stämpladt papper: Till kommissarien Kruse .. ..sx . Bko Rdr — 75. nBHotarien Rosenström . ses kv 500. o handlanden Stoltz: sv .sew) so om oM 1200. vaktmästaren Daneliusos .oea ss PI P 509. . notarien Dahlbörg tv serve BR ER 500. inspektor Wallman .....s00 0X 4668. stadskåssören Lundell -. vs se. 22 P 850. kronofogden Meurling . 2. por 250. kronolänsmannen Meurling om; kring:v such 20ivusk vv ses V 500. deponerade hos herr lagmannen Berg ssccses ror 0 0 M 748. Summa Bko Rdr 63914. Erkänner Meurling riktigheten af denna beräkning? Meurling bestred ej att ofvan upptagne personer erhållit de belopp, som för hvar och en af dem blifvit utförda, men förebar, att bland de sålunda afyttrade kartorne jemväl funnits af dem, som Björkman för-. ålt till Meurling och hvilket parti varit vida större, ! n Björkman omvittnat; vid vittnesförhörstillfället inför kämnersrätten i Stockholm har Meurling derom gjort anmärkning, som han förmodade att tillförordnade åklagaren erinrade sig. Med anledning häraf, gaf tillförordnade åklagaren tillkänna, att Meurling vid vittnesförhöret sökte föra Björkman till minnes, att de af honom till Meurling försålde kartorne sammanräknadt uppgått till vida mera än Björkman uppgifvit, men att, då Björkman bestämdt försäkrade, det beloppet icke öfversteg 41900 Rdr, Meurling afstod från vidare bemödande att derom öfvertyga honom, hvadan ock diskussionen derom ej i protokollet influtit. 9:0 Har Meurling ej i och för sin tjenst användt. stämpladt papper till kartering af köpebref eller annorledes? Meurling har endast sällan fört protokollet vid fastighetsauktioner, och har derförutan användt endast obetydliga belopp af stämpladt papper; för öfrigt åberopade han innebållet af tvenne Du ingifna skrifter, af hvilka den ena varit ämnad att produceras sistliden rättegångsdag. Inspektoren Wallman, som var tillstädes, förklarade på derom skedd framställning, att Mecurlings uppgift om beloppet af de kartor, Wallman erhållit, öfverensstämmer med verkliga förhållandet. . Wallman har i sin attest oegentligt uttryckt, att han erhällit det första kartepartiet såsom afbetalning, ty det lemnades endast såsom hypothet, hvilket dock Wallman fick för sin fordrans betäckande föryttra, och derföre intogs äfven summan i det recipisse, han å Skenninge marknad utgaf. — För öfrigt, vidgick Wallman, att Meurling, vid sistberörde mötet, yttrat sin afsigt att i en angelägen affär resa till Götheporg. e) Till Johannes Nilsson, Johannes Nilssons uppmärksamhet har. flere gånger blifvit fästad derå, att de funna brefven, så väl dem han sjelf skrifvit, som dem han från Lagström och Bergqvist emottagit, : antyda, att han ej alltid haft kartor, då reqvisitioner ingått. Johannes Nilsson har vid sista urtima tinget medgifvit, att så förhållit sig, samt att kartorna funnits hos.annan person, hvilken han dock ej vidare velat uppgifva, än att han dermed menat Husberg, så ofta han från Husberg erhållit några kartor. Men då den rabatt, Husberg, enligt Johannes Nilssons utsago, skall hafva lemnat, understiger den Lagström fått åtnjuta, så lärer Johannes Nilssons utsago vara oriktig, antingen i afseende på den af Husberg medgifna rabatten, eller pPersonen, af hvilken Johannes Nilsson erhållit kartorna. Johannes Nilsson förständigades derföre, att i berörde omständighet lemna mera tillförlitlig förklaring? Johannes Nilsson återtog hvad han förut vidgått, eller att Husberg lemnat honom alla de kartor, hvilka han icke från Christiersson erhållit ; det har dock förhällit sig så, att en annan person innehaft kartorna och lemnat dem till Johannes Nilsson, men Johannes Nilsson ansåg sig ej behöfva upplysa hvem den andra personen varit. Slutligen, och efter det Johannes Nilsson blifvit af domstolen allvarligen föreställd, att domstolen ej ämnar låta sig nöja med dylika tndanflykter, förklarade Johannes Nilsson, att kartorna innehades af kronofogden Christiersson, från hvilken de af Johannes Nilsson reqvirerades, i mån eftersom försäljning skedde. Domstolen förde Johannes Nilsson till minnes, att Johannes Nilssons betydligaste karteförsäljning, efter hvad kändt är, infaller under den tid, då Christiersson befann sig å Christianstads fästning, men denna erinran försatte Johannes Nilsson ej i bryderi, utan han tillkännagaf genast, att han plägade skicka bud till Christianstad, så ofta kartor erfordrades. f) Till Jon Johannesson framställdes, på gifven anledning af tillförordnade åklagaren, den frågan, om Jön varit i Christianstad och derstädes försålt eller utbjudit några kartor? Jon har väl några gånger varit i Christianstad, men kunde ej påminna sig att hans förehafvande derstädes angått kartor. Jons obestämda svar föranlät tillförordnade åklagaren att tillkännagifva, det han ville med vittnen styrka, att kartor blifvit i berörde stad al Jon försålda eller utbjudna till försäljning; och då Jon tillfrågades hvad han ämnade svara, i händelse han om CS TR ns as mh dn AR mA: Par ÄRA PA LA oo