Aftonbladet – 3 maj 1843, sida 2

oundvikligen följande samtal: Hur befinner ni er?, Till er tjenst, och ni sjell? (sin novedad) som alltid, till er tjenst. Det gläder mig; och hur befinner sig sennoran?, Till ert förfogande, gch ni? ,Tusen tack, och sennorn?) ,Till er tjenst, som alltid!) etc. Förr än man sätter sig, säger man: Ber, tag plats? Ni först sennora., Nej, sennora, ni först. Nå väl, för att vara er förbindlig, utan vidare ceremoni, jag hatar komplimenter och etikett. Och de hafva fullkomligt rätt att ingen verklig ceremoni eger rum; allt detta är blott tecken till välvilja; ord som bjelpa till att bekräfta denna. Träffas man på morgonen, så föregås dessa frågor af ännu en, hwu man tillbragt natten, samt svaret derpå: ptill er tjenst,. Äfven i Mexiko erbjuder vädret ett ordentligt samtalsämne, isynnerhet. om det regnat eller botar att regna, ty denna omständighet väcker förvåning och stegrar observationsförmågan; dessutom båller man afhandlingar öfver de obetydligaste gradationer i temperaturen; som likväl nu undfallit mig. Då visiten är slut, kysses mån åter; frun i huset beledsagar sin gäst ut i förstugan och der begynnes en komplimentering. )Sennora, ni vet att mitt hus står till ert förfogande.n Tusen tack, senmora, ni vet att mitt står till er tjenst, och om jag också icke är i tillfälle att begagna ert, så anse mig derföre som ertjenarinna och befall i allt öfver mig. Lef väl, jag önskar er en god natti Vid ändan af trappan ser gästen sig ännu en gång tillbaka, för att uppfånga värdinnans blick, och höflighetsbetygelserna förnyas. — Ållt som i början satte mig i förvåning, synes mig nu ganska naturligt och skulle knappt förtjena att omnämnas om det icke bildade en