Aftonbladet – 25 april 1843, sida 1

blom et Komp. i huset A2 11 Bredgränden vid Skeppsbron. a Re satts SPLITTRING INOM KYRKAN I STORBRITANNIEN. Den sedan århundraden hvilande-striden , mellan Episcopala kyrkan och Presbyterialkyrkan i Storbritannien hotar att ånyo blössa upp på ett betänkligt. sätt, och saken äri närvarande ögonblick så mycket mer , vidtutseende, .som landet jäser a! politisk oro, och de begge. kyrkopartierna. äro genom sjelfva sin inre konstitution serdeles egnade att sluta sig. till olika sidor äfven i politiken och sålunda gifva de pölitiska partierna förökad kralt och häftighet. Engelska statskyrkan: kallar sig Högkyrkan;, man kunde i motsats härtill kalla den skottska Folkförsämlingen, emedan den förra är en aristokratisk institution, hvari prelaturen betyder allt och kommunerna samt dessas verkliga och omedelbara själasörjare intet, hvaremot man i Presbyterialkyrkan ej vet om några biskopar och församlingen bestämmer i yttersta instansen rigtningen af det hela. Den demokratiska åsigten af kyrkoväsendet förskrifver sig i Skottland så långt tillbaka som från Kristendomens första apostoliska införande i landet. Skottlands politiska organisation var i sjelfva sin grund icke mindre demokratisk. Väl har i Skottland alltid funnits en bördsadel, men denna egde, liksom hos de germaniska folken i allmänhet, sitt ursprung i häfd och tradition och saknade några genom lag eller statsförfattning stadfästade prerogativer. De företräden man villigt tillerkände den, berodde på dess öfvervägande förmögenhet och för denna egde den utan tvifvel lagens skydd, men icke mer än hvar och en annan för sin egendom; personlig öfvervigt vann den blott genom personliga förtjenster. Såsom ledamot af församlingen innehade den ej annat företräde än hvad förtroendet gaf; och detta kunde lika lätt skänkas åt någon annan. Församlingen, å sin sida, hade ej annat än frivilligt åtagna lydnadspligter mot dem hon utsett sjelf till sina föreståndare, såsom de värdigaste. Folket bildade på detta sätt ett helt tillsammans med aristokratien ; men ett helt, hvars grundid var demokratisk, oaktadt bördsadelns andel deri. Katolska religionsinrättningarne hafva i början aldrig visat sig fiendtliga mot dylika åsigter af samhället; åtminstone hade skottska kyrkan länge ingen svårighet att på det vida afståndet från Rom finna sina och den romerska kyrkans institutioner i harmoni med hvarandra. Men småningom utvecklade den sistnämnda äfven i Skottland sina rent absoluta grundsatser och dessa framkallade der tidigt reformationen. Den reformerta och ej längre romerska kyrkan i Skottland återtog dervid sin ursprungliga apostoliska karakter, slöt sig till Calvinismen och utbildade sig med demokratisk organisation till den så kallade Presbyterialkyrkan. Denna erkändes såsom sjelfständig år 43567 och dess inrättningar och prerogativer stadfästades genom parlamentsbeslut. Den nya kyrkans demokratiska skaplynne röjde sig i afskaffandet af all prelatur och i tillerkännelsen af jemnlika kommunalrättigheter åt alla prester och kyrkoföreståndare. — En patriarkalisk bismak qvarstadnade i patronatsrätten. Den sednare var likväl så vida inskränkt, att innebafvaren måste göra bruk deraf inom sex månader efter en yppad ledighet inom hans patronatsområde, i annat fall var hans befogenhet försutten för den gången; men äfven annars egde distriktssuperintendenten att återförvisa hans förslag, och om patronen ej ville foga sig derefter, kunde han vädja till provincialsuperintendenten och från denne till kyrkans generalförsamling. Häri låg ett godkännande af andlig domsrätt i andliga ärenden, och den blef genom en serskild parlamentsakt sålunda sanktionerad, att alla kyrkiga tvistefrågor skulle till afgörande i sista instansen dragas inför generalförsamlingen. Carl II visade wäl sin maktfullkomlighet genom upphäfvande al hela presbyterianismen och införandet af vögkyrkan med våld; men sedan hans och hans fterträdares, Jakob IIs, absolutism kostat den sedrare kronan, införde Skottarne sin gamla kyrka Då Nytt, och ginco dervid, såsom segrande partier yruka vid reaktioner, ännu ett steg vidare: när le återställde den presbyterianska kyrkoförfattingen i allt annat, gjorde de ett undantag för . jatronatsrätten och öfverflyttade den på kommul 1 J