Aftonbladet – 20 april 1843, sida 3

1 LM CI Sadaul alllhan UtDrcanminag, NCIOUSKA presters framfart skall kunna föranleda sådana utI vandringsåtgärder af eljest stilla, arbetsamma och licke moraliskt förderfvade personer; ty att orsaIken till dessas beslut, att lemna sitt fäderneslånd Joch utbyta sin tryggade belägenhet emot en osäIker framtid, endast måste sökas i de anordningar som nu i kyrkligt afseende göras i Preussen, kan Jicke betviflas. Om man icke kan egentligen kalla dessa förföljelser, äro de: dock kränkande den samvetsfrihet, som endast kan tillfredsställa menniskosinnet då den är fullkomligt respekterad. — Den sig så kallande hertigen af Normandiep, Jhvilken förut varit omnämnd i detta blad, drifver ännu -sitt spel i England. Ån anställer han försök med skjutgevär och skrämmer derigenom hela grannskapet, än anklagar han folk för mordförsök. Den 27 Mars var förhållandet likväl omvändt. Bedragaren, som kallade sig Charles Louis de Bourbon, herItig af Normandie, son till Ludvig XVI och Frankrikes laglige konungn, var anklagad för att hafva hotat Jen Jacksons lif. Denne skall, i tro, att bedragaren I verkligen var, den, han utgaf sig för, lånat honom 12,0900 Rdr Bko. Pretendenten villsför öfrigt i sin person icke allenast :;skänka Frankrike en konung, Jutan äfven en religiös reformator, och han har för detta ändamål utgifvit ett arbete itvå band, om den himmelska läran, på nytt uppenbarad af trenne Herrans .englar och bekräftad af Jesus Christus sjelf.n — Fransyska tidningar: berätta följande olyckshändelse, som tilldragit sig vid Pouliguen den 21 Februari. Tvenne sjömän foro ut pi fiske, i en båt. Den ene, som ssatt i aktern, såg några fåglar flyga förbi, inom skotthåll, tog sin bösså och bad sin kamrat lägga sig ned i båten, på det han måtte kunna skjuta desto mera obehindradt. Flere minuter. förflöto under tystnad, men då den ene icke: sköt, trod-de den andre förmodligen, att han icke heller ämnade göra det, utan reste sig upp, men fick i detsamma hela skottet midt i ansigtet; så att hamn genast dog. Då den olycklige hemförde liket, till hustrun, yttrade denna: jag förlåter. er,ni vär -olyckligare än jag; de begge sjömännen hade; varit förtroliga vänner sedan barndomen. bv — INSAMLING AFÖR GUADELOUPE. Förvattbispringa invånarne på denna öj hvilken nyligen ledo så stor skåda genom en jordbäfning, har drottningen af Frankrike uppdragit fjorton af de förnämsta damerna vid hofvet, och deribland prinsessorna, att dels sjelfva förfärdiga, dels hos sinaiväninnor samla. broderier, ta pisseriarbeten m. ms och häraf bilda em bazar i Palais Royal, hvilkens försäljningsbodar skola förestås ar förnäma fruntimmer. -: Man . hoppas, att detta skall inbringa en ganska ansenlig sunimår. 1 — ÖVANLIG KÄRLEK. Journalde Vienne berättar, att ett äktenskap; som VäCckt mycket uppseende, för kort tid sedan blifvit ingånget i Optier i kantonen Heyrieux. Bruden var blott 87 och brudgummen redan fulla 22 år gammal. Tntet penningebegär å den sednares sida skall vara orsaken till giftermålet, ty bruden var fattig. , — QVINLIGT SLAFVERL I.ENGLAND.En berättelse! framlades nyligen förparlamentet i London, hvilken säkert skall i hög grad intressera våra läsarinnor; ty den visar i den skarpaste dager, Huru månvga offer modet kräfver och huru många blomstrande lif duka under, på det att de förnärna fruntimmerna må kunna! hastigt följa modets föreskrifter. I London finnas! 15,000 sömmerskor, och den omnämnda berättelsen visar, att de befinna sig i ett vida olyckligare läge, än negerslafvarne. Under säsongen arbeta dessa flickor dagligen aderton.timmar om dagen; ofta äro femtio i ett rum. Do bo mestadels hos dem, som förse dem med arbete. Deras föda består hufvudsakligen af tå, smör och bröd. I ett hus måste fem sofva i en säng. Ej sällan händer, att sådana arma flickor ! (å arbeta hela natten igenom; en berättade, att hon, då den allmänna sorgen efter Wilhelm IV anlades, måst arbeta utan afbrott från tidigt på thorsdagsmör-! gonen till söndagsaftonen. : Då hon ändtligen gick till 4 sängs på söndagsqvällen, kunde hon ej sofva af trötthet. En annan berättade, att hon i tre månader dagligen arbetat tjugu timmar och uppgaf, att sådant ofta inträffade då drottningen gaf någon bal eller. vid1) dylika tillfällen. Så förklarar äfven en läkare, attlmenniskor ingenstädes arbeta så mycket och ihärdigt, som sömmerskor, och han tillägger, att intet: djurj? skulle uthärda en sådan ansträngning. I de bodar, ler endast sorgkläder o. d. säljas, händer dessutom ofta, att de arbetande blifva blinda. En af dessa lyckliga berättade; att hon måst arbeta i nio dagar! ch nio nätter efter hvarandra, utan att hinna ömsa )S läder eller få sofva mer än stundom två timmar pål! in madrass. Efter denna tid blef hon blind. Far-? igast för ögonen är sömmen af svarta tyger. En hofF org kostar hvarje gång trettio sådana olyckliga flic-r kor synen. — ÅRTIGA RöFvARE. Djerfheten hos de Spanka röfrarne tilltager med hvarje dag. Den 44 sistl. fars om aftonen blef-diligensen från Saragossa, på ägen till: Madrid, anhällenaf 8 röfvare, som tvungo assagerarne (bland Hyilka Föro; tvenne damer och) n kavaljer af Infanten Dön Fransiscos hof), att stiga )P r vagnen och lägga sig. ned med. ansigtena. emot varken, under det banditerne plundrade deras baage. De voro så belåtna med hyad de-funno, att e bjödo de utplundrade och darrandepassagerarne å supr. Man kan lätt föreställa sig med hvad apt desse satte sig till bords, men befallningen-var en ing gifven att äta; den måste-åtlydas, Efter måldens slut måste gästerne dansa nägra fandangos ed röfrarne, hvarefter dessa ganska artigt,-förde em åter till diligensen, som nu fick fortsätta sin fart. — SäcKpirorR I Rom. s: I Italien är säckpipan nu mycket i bruk, isynnerhet bland bergsfolket och rdarne i Abruzzerne och i Calabrien. Vid Adventslen vandra dessa hNerdar, kända under namn af Pifferarin, till Rom; der de; två och två, ställa sig anför de hus och bodar, som äro prydda med: mannabilder. Under hela adventstiden inställa de sig gligen utanför samma hus och göra Musik. eras komst är ett slags högtid för Rom, der man tycker im ycket om dem, såväl för deras originella och vackra) m usik, som för deras enkla och smakfulla drägt.. Mån: af invånarne beställa dem hem till sig, för att höra m blåsa, och då Julen kommer, gå de omkring och pbära sia betalning i penningar eller yaror, hvarer de anträda återfården hem. — PARISER-CLAQUEURERNE. Antalet af claqueurs, an Aha Ma Jaro OA AN DA AR KR TRE Ef